Ja vad ska man skriva på denna bloggen egentligen, jag undrar om det verkligen är någon som läser den?? Jag har ju inte så hög statistik liksom så då lockar det inte att skriva här. Jag vet ju heller inte om vad jag ska skriva, hittar liksom inget speciellt tema att skriva om. Jag är nog ganska tråkig som person men det är ju så också att det händer inte så mycket i mitt liv just nu eftersom jag är inne på en avdelning och får inte gå ut eller nåt och då händer det ju faktiskt inte så mycket. Jag hospiterar det är allt som händer i mitt liv, jag kan ju inte skriva om dom andra på avdelningen för det är ju inte snällt..ja ja vad är en bal på slottet när man är på regionpsyk..hmmm lockand skulle jag vilja säga..Jo visserligen får vi sitta vid datorn ibland men det är bara en timme om dagen så det är ju 23 andra timmar till men som sagt det händer ju inte direkt något och d¨å blir det bara bla bla bla och inget kul att läsa...ja vad ska jag med denna blogg till egentligen??? Undrar om någon kan svara på detta???

ha de gött haj
ANKi

Jag vet inte vad jag ska skriva idag men jag har det ganska tufft inom mig men jag visar inget för det är inte lönt, jag vill komma härifrån så det är väl bara det som spökar antar jag.
Snart ska jag ha TS med en personal, första gången med det och jag hoppas att det kommer att kännas bra. Annars inte mycket som händer här, dagarna har ju sin gilla gång om man säger så.
I avdelningen jämte oss så sitter en som jag träffade på 59an när jag var där, det är väl allt som hänt sedan igår.
Jag fick inte komma in på ronden idag heller, jag lär väl aldrig få prata med den där jäkla läkaren någon gång. Jag får väl helt enkelt må som jag gör för det är ju ingen direkt som frågar hur det är eller något sådant.
Än så länge är det inte någon planering för Tallis, dels för att jag inet vill dit men också för att jag vill sticka härifrån och dra ner till skåneland igen. Ja ja, sånt är livet.

Ha de gött, haj
ANKi

Ja så ser en helt vanlig dag ut inne på avdelning 64, inget speciellt som händer. Någon lagar mat, någon checkar film och de flesta bara chillar fram tills de är dags för solrosen. Solrosen är våran kiosk inne på kliniken och där finns det mesta tillgängligt men just nu har jag inte så mycket pengar så jag får nöja mig med det lilla, får pengar imorgon men det mesta kommer att gå till räkningar igen. Deklarationen har också kommit men denna gången får jag tillbaka och slipper betala, skönt att ha det också fixat. Man är liksom lite off från verkligheten här inne men det är väl man på allt sådana här ställen, det finns liksom ingen vardag utan allting bara flyter samman. Visst när det är vardag så känns det lite bättre men man är ändå off från det mesta, tur är väl då att nu har vi ju internet på våran dator så då går ju iallfall någon timme men annars så segar man bara fram. Men jag saknar inte Tallis, var där igår och hämtade kläder men det kändes inte bra att vara där. Så dumt bara, jag blir liksom bara irreterad och vill sticka hela tiden. Då kanske det är bättre att vara inne på avdelningen för här är det liksom låst och man kommer ingen vart. Kanske låter dumt att man hellre är inne på en vadelning men just nu känns det tryggare för min del och då ska man väl vara här. Ska snacka med H eller L imorgon och berätta hur jag känner, det är liksom lika bra att lägga alla kort på bordet för att få det bästa utav allting.
Den 4e maj kommer dom från blekinge och karlshamn för att snacka med mig och planera min framtid i den kommunen, jag hoppas att de säger att jag ska ha eget boende för det är ju det jag vill, sen frågan om allting runt omkring det struntar jag i, jag vill inte ha med psykitrin att göra men tydligen så ska inte läkaren här skriva av mitt lpt utan jag ska ha ett öppet lpt och det säger jag bara skit för.
Jag saknar viss personer där ute och en person är jag riktigt orolig öfr, jag får ingen kontakt med henne på fejjan och inte någon annanstans heller...hoppas verkligen att inget har hänt. K jag tänker på dig ska du veta!!!

ha det gött haj
ANKi

Idag ska jag ut till Tallis och hämta lite kläder som jag måste ha nu när jag är uppe på avdelningen och hospiterar. Detta gör jag dagligen så det behövs ett litet gäng med kläder.
Annars idag så händer det inte så mycket, jag har min timme nu vid datorn och då hänger man mest på fejjan för att se vad som händer med alla där ute.
Jag hamnade i det blå teamet här igen, det är knappt några kvar sen jag flyttade härifrån i somras ut till Tallis, det är bara en kvar från det gamla teamet men det gör inte mig så mycket. Det enda som gör mig lite orolig är att jag inte får vara med H som det var tänkt men jag lär mig väl leva med det också, det är smällar man får ta när man gör en svängom ute i det fria.
Nu så ska jag ta mig en titt ute på Youtube, kramis alla..

ha de gött haj
ANKi

Jo visst jag drog från tallis. Men dagen efter kom jag tillbaka med lite skit i kroppen tyvärr. Men jag hade det bra när jag var på min bondpermis, livet bestod då inte av några bekymmer allt var harmoniskt. Jag mådde helt enkelt bra. Kanske tack vara det som jag intog kanske men det var ändå bra, har aldrig någonsin haft den känslan i kroppen av att vara helt fri från jobbiga tankar och diverse andra problem.
Nu sitter jag inne på kliniken igen, min plats på Tallis finns inte längre, det är fullt där ute men jag sörjer inte, jag arbetar på inifrån kliniken och från 64an. Jag är fortfarande på väg ut härifrån men visst det kommer att ta tid.
Visserligen så saknar jag ju de tjejerna som är ute på Tallis men det är inget jag kan göra något åt utan det är som det är nu och jag får helt enkelt infinna mig i det.
Dagarna här inne på avdelningen är ju som sagt var väldigt tråkiga men jag sitter och snackar med de andra tjejerna och har det trevligt med dom.

Men det var som sagt var skönt att vara iväg , vara på hemmaplan. Träffa gamla polare och hade det mysigt. Kristianstad är en sådan stad där man kan ha det mysigt, bra väder hade jag också.

Nu sitter jag här vid datorn inne på kliniken och chillar, ska nog chilla resten av dagen också...

ha de gött, haj
ANKi

Jag har verkligen blivit urkass på att blogga, jag vet inte varför men så är det iallfall.
dagarna har sin gilla gång men jag kan verkligen säga att jag är trött på att vara i Växjö, hoppas att jag snart kommer härifrån. Men allting tar en sådan himla tid när man som jag har bytt kommun.
Pratade med läkaren i torsdags och sade då att jag vägrar att vara här i 6 månader till. Nu ska vi försöka skynda på allting för att jag ska få komma hem, men han min käre läkare kommer inte att skriva av mitt LPt utan jag kommer att få ett "öppet" LPT. Och det gjorde ju mig inte direkt gladare, jag hade ju hoppats på att få bli en fri flicka men det blir jag inte bara sådär tydligen.

Det händer inte så mycket på tallis nuförtiden, vi gör inte mycket utan dagarna bara går liksom. Trist i verkligheten, men iof så är det ju ingen direkt verklighet. Men jag är trött på den iallafall.

Nej nu ska jag festa loss denna lördag med att lyssna lite på spotify, vänta in E som nu får rapport och sen kanske lite kli på ryggen.

kram
ANKi