Är du beredd?
Tönk om det blir fullkomlig kaos och jag inte vet vart jag ska ta vägen..
Jo jag tror att jag är beredd..Men frågan är bara när jag ska börja släppa på allt....NÄR?
kram
ANKi
Stor kram till dig! Du finns i mina tankar! <3
- Idag är jag friskare! :)
ja visst är det :D
Hej ! ;)
Hur mår du ? Jag heter Sara och är 14 år.Jag är gravid med tvillingar så följ min blogg gärna.
I min blogg kommer jag skriva mycket om hur det är att vara 14 år gammal och gravid,hur reagrade mina föräldrar,vänner släkt , skolan och hur mitt liv har förändrats . Du kan gärna följa mig med bloglovin
Kram // Sara http://honargravid.blogg.se
hej! Kanske du inte ska släppa på allt med en gång. Allt tar tid och lite i taget. Det finns inga snabba lösningar. Det blir definitivt kaos om man går för snabbt fram...men du känner bäst själv hur mycket du orkar..men jag råder dig ändå att gå varsamt fram...och ta vara på dom kontakter närmsta du har omkring dig och prata ut prata prata..och låt allt alla känslor få finnas och det gör ont och låt det göra ont..det är då du kan börja vägen till förståelse och förändring...men allt tar tid.det vet du ju redan. Ett annat råd är att du håller dig till dina närmaste om vi pratar om platsen du bor på. Alltså jag menar det hjälper inte att gå och prata med alla..visst är det bra att visa känslor men är det för många inblandade så kan det bli för jobbigt..du förstår säkert vad jag menar. Så gumman ursäkta att jag kallar dig det.. Världen är på gott och ont likaså denna verklighet vi så fint ska leva och rätta oss till. Och det finns så mycket gott här som vi kan göra för andra och därmed för oss själva..måste bara vara stark identitet..här finns inga demoner..bara människor som inte alltid är så goda men dom ska vi inte slösa energi på. Jag vet denna verklighet är skrämmande..så länge vi inte förstår oss själva. Men om vi förstår oss själva alltså har en stark identitet..så kan vi oxå förstå andra människor..med det oxå handskas med problem som dyker upp. Veta hur vi finner lösningar på dom. Vi påverkas av varandra på gott och ont så därför är jag övertygad om att det är viktigt att bli stark i sin identitet. Jag menar inte att världen är svart eller vit. Ont och gott. Så enkelt är det inte..fast lätt att tänka så ibland. Ne nu blir e tjatigt. Lite i taget... Jag genom gick väldigt mycket under mina nio år i terapi och är inte färdig än riktigt. Jag tror på dig och du visste väl redan allt detta jag skrivit. Blir lite rörigt när jag skriver. Ha det så gott nu. Kram och jag förstår att du är rädd.känner igen mycket från mig själv.
det är kul att klippa :D
Du bestämmer själv i vilken takt du vill/klarar att släppa på det som finns under ytan,
Jag är 110 % att du komnmner tycka det är skönt eftr ett tag allt har fått kommit ur och fått ta sin tid. Tyvärr tror jag inte det är möjligt att du blir frisk. Innan detta har fått kommit fram.
Kramar Hanna