Deppigheten

Jo jag är ganska deppig av mig just nu. Jag mår ganska dåligt men jag kan inte sätta fingret på vad det är. Lite har att göra med utredningen och lite är nog allmänt.
Jag har svårt för en hel del saker men personalen försöker hjälpa mig så mycket de bara kan. Men det är svårt att ta emot hjälpen nu. Jag är då rädd att jag kommer att stanna här längre än vad det är tänkt. Innan när jag skulle göra mina sysslor hade jag kollat på andra hur de gjorde, man kan säga att jag härmade dom men nu så går inte det mer och jag står då handfallen ibland och vet inte riktigt vad jag ska göra. Det är precis som om jag inte lär mig det, det bara försvinner ur min hjärna och då blir det svårt att utföra det. Vissa saker kanske är så självklara för vissa att göra men för mig går det bara inte. Och allt detta gör mig ledsen. Jag vill så mycket men det blir inte så utav det. Vissa saker är så pinsamma att nämna för andra för det är som sagt självklara saker men jag fattar inte eller så glömmer jag bort det.
Jag vet inte om jag ska få en handiphone, L nämnde det bara första gången jag var hos henne och inte mera så nu vet jag inte om jag får den. Det hade ju underlättat för mig men det är inte jag som bestämmer.
Ibland får jag lust att bara lägga ner allt, jag blir så trött på mig själv.

Nu är alla tjejer vakna, ovanligt. Det brukar bara vara jag och en till men det är två som ska åka iväg.
ja ja, nu ska jag gå och fylla på kaffet och läsa DN.

kram
ANKi


Kommentarer
Viljaralvilde

thank-you for the good and valuable information on your site

2011-07-13 @ 13:18:02
URL: http://viljaralvilde.blogocial.com


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0