Fortfarande rädd. Rädd för att någon ska komma in hit på Tallis och mörda mig, det är Lasse som säger det. Jag måste se upp, vara på min vakt. Jag vet inte vad jag ska göra för att få bort Lasse, han är ganska envis mera envis än vad jag är. De säger att jag ska aktivera mig så mycket jag bara orkar men jag orkar inte så mycket eftersom jag sover forfarande dåligt. Jag vågar inte somna för jag är rädd att de då ska komma in till mig och göra sin plan i verket. Desäger också att jag är nere i en svacka men jag vill veta om jag ska vara i denna svacka länge??? Men jag vet inte om det är en svacka. Jag har ju inte gjort något. Vad är det då för något. Vaddå innerst inne vet jag. Jag vet inte hur det ska vara. Är jag dum eller vad är det frågan om? Läkaren har satt in propavan på mig, en jävlig medicin som ger mig myrkrypningar, det var därför jag slutade med den när jag var i karlshamn på 21an. Men nu vet jag varken ut eller in längre. Det känns som om jag lever i en mardröm. Men jag vaknar aldrig. Det är så här rädd jag är i drömmarna alltså måste detta vara en dröm. Jag vill bara gråta hela tiden. Jag är alltid nära till gråt. Jag saknar alla där hemma. Jag vill att allt ska vara som vanligt. Jag är inte jag längre. Och jag vet inte hur jag ska göra för att ta mig ur detta....