Denna stans jävla bubbla och jag kan inte ta mig någonstans...Jag har sådan ångest och bry med dessa demoner att det börjar tryta. Jag försöker och försöker men det går inget vidare. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Jag skriker men det kommer inget ljud längre. Jag står vid ett vägskäl och vet inte vilken väg jjag ska vandra längre. Hoppet sägs vara det sista som lämnar människan men om hoppet är avgörande av det som vi vet så lite om...hur gör man då?? Jag bara undrar. Inget här och inget där. Jag går bara och väntar på något som borde vara bra men som inte är det. Nu ska jag återigen bara vänta och vänta för att medicinen ska göra sitt. Men det går inte...de lyssnar inte på mig, eller kanske lite men de famlar tycker jag. Och väntan den är låååång....går fram och tillbaka, vart ska jag sitta vart ska jag stå??? Ingen vet och vi bara äter och röker...det är mitt liv nu, cigg..