Jag läser ganska många bloggar och det är bloggar där tjejer kämpar mot anorexia, självskadebeteende men också bloggar där människor lever ett normalt sk liv vad nu normalt är. När jag läser dessa bloggar inser jag hur bra jag har det, trots att jag sitter på Rättspsyk. Jag har gått igenom anorexia, självskadebeteende, missbruk men nu är jag på väg ut i livet, jag ska hem till blekinge. Jag ska få ett sk normalt liv.
Men vad kan jag göra för alla dessa tjejer, jag känner mig maktlös. Jag vill göra så mycket för andra, jag har inte MITT längre, eller jo lite men det är inge farligt. AH nu vet jag inte vad jag skriver.
Visserligen har jag mina problem, men jag får ju hjälp. Och har fått hjälp. Jag tar mina mediciner för att lindra problemen.
Men hur ser dagens samhälle ut?? Drogmissbruket sjunker ner allt lägre i åldrarna. Hur många tjejer är det inte som har problem med ätstörningar och killar också.
Vad kan man göra som individ? Vad kan jag tillföra samhället? Vad kan jag göra för dessa vilsna själar?
Jag ska ta mig från Rättspsyk, klara mig själv och leva livet. Inte ha med psyk att göra, jag har liksom fått nog av det. Jag vet personer som klarar av det så varför ska jag inte göra det. Jag vill bli fri och börja leva.

Men iallafall, Tjejer där ute, kämpa, ge inte upp, ni klarar detta. Jag vet hur det är men man kan ta sig igenom det, får du hjälp av BUP eller vuxenpsyk, ta emot den så länge du behöver. jag vet att det kan vara svårt men ge aldrig upp!

Kram
ANKi