Jag kan undra lite olika saker. Vissa kanske maler mer i hjärnan än andra. Nu till detta. Har man kommit långt i sinbehandling av sig själv när man känner stora skuld och skamkänslor när man gjort något dumt?? Jag tror det för innan kunde jag hitta på skit och inte fundera ett skit på konsekvensen av det hela men nu så har jag sådan känslor i kroppen att det jag gjorde var så himla fel. Allting blir bara snett när jag hittar på skit. Igår låg jag hela dagen is ängen och grunnade på vad som hade gått fel och varför jag gjorde som jag gjorde. Hade inga krafter kvar inne i mig och allting bara lamslog mig. Idag är det annat tack oc lov. Jag nästan sprudlar av glädje och allt annat som hänt i veckan kan jag säga fy fan jag ska aldrig gå ner mig igen. Jag hatar verkligen att må dåligt men alla har vi sådana dagar mer eller mindre. Jag tar nya tag nu och hoppas att det som hände inte händer igen för herregud vad kasst jag mår. Fick vara en natt på PIVA och jag trodde aldrig att läkaren skulle skicka hem mig igen men det gjorde hon och det är jag glad över för jag mår inte bra av att vara inne på en avdelning så- Jag mår mycket bättre hemma och ddet är här jag ska vara med lite eller mycket hjälp det är bara att acceptera läget som det är. Nu är mitt bekymmer bara litet idag men ack jag måste verkligen köpa mig en vinterjacka men jag har inga pengar förräns nästa vecka och då kanske de är slut. Ja ja jag får väl hoppas på det bästa. Kanske jag kan låna av mor min men jag hoppas att det ska lösa sig. Idag har jag tom orkat städa med U och varit inne i duschen. Nu tvättar jag och håller på. Det blev så fint inne hos mig när allt var klart. Nu ska jag bara fixa ena hallen så det msåte köpas en bokhylla snart. Jag måste få upp alla mina böcker osv. Nu ska jag ut till boendet och dricka kaffe. Kanske hinner vi med en film idag me. Imorgon kanske jag ska på möte på kvällen vi får se.

kram
ANKi