Mår dåligt och vet varken ut eller in.

Idag är det tänkt att jag ska börja med en ny medicin och den första tiden kommer den in i mig likt ett dropp. Så jag kommer bli stucken ganska många gånger, frågan är ju då hur det ska gå till med tanke på att jag är ganska svårstucken. De får nog kalla på hjälp hos narkos eller nåt. Just nu fördriver jag tiden framför datan. Så här dags händer det inte så mycket, ronden pågår och jag har ingen aning om min doktor ska prata med mig idag, det får tiden utvisa. Hoppas också kanske att få gå ut en runda senare idag...vi fårr ela se...

Aldrig ska detta helvete ta slut, jag orkar inte kämpa mig igenom alla dessa dagar. Mitt LPT är kvar, vågade knappt tänka på något annat för jag vet ju vad FR alltid säger och tror, de går på läkarna röster och inte mina...Så varför kämpa??? Min läkare önskade sig att jag fick flytta till en annan avdelning men vad jag vet så tar de inte emot mig på den avdelningen som ligger närmast hemmet...att jag inte får komma dit handlar om vad som hände 2009...visst det som hände var inte det bästa och det ledde till att jag hamnade i Växjö. Men jag anser mig har sonats för vad som hände men alla ser inte det på det viset.

Ja här sitter jag nu igen vid datron och försöker chilla lite med musik i bakgrunden. Emil Jensen strömmar ur spotify...Men mitt mående är ju inte det bästa och jag får inte komma hem förrens jag blir bättre och jag stannar väl kvar då. Ingen säger vad det är för fel på mig och varför jag känner som jag gör. För inget är sig likt. Jag är mera åt det andra hållet men allting hoppar mellan det depressiva och det toppiga. Jag vet liksom inte vart jag ska ta vägen, man bara befinner sig i detta helvete...allting är som en mardröm och jag hoppas att jag snart kommer ur den för man orkar inte hur mycket som helst. Vad kan de hjälpa mig med här...medicin....upp och nervända dagen..jag får injektion som tar bort det värsta..så att jag kan slappna av....det funkar i några timmar sen är detl ikadant igen..mystico....

Ja då sitter man vid datorn igen och har inget för sig än att skriva ner lite skit. Just nu har jag energi så det räcker för lera hundra människor. Det går runt i hjärnan. Varför det är så kan ingen förstå då demonerna tar över. De äter upp mig inifrån som larver äter på min hjärna.bara. Jag undrar så vad som är fel på min hjärna det är liksom ingen som säger det till mig istället går min hjärna runt på högvarv. Jag hoppas det stoppas snart för så här orkar jag inte ha det. Många demoner runt omkring mig. Han heter Lasse för er som inte vet. De brukar fråga mig om jag känner igen honom men det gör jag inte men han har ändå varit med mig sedan många år tillbaka. Så på ett sätt känner jag igen honom. Går runt och bara vill sjunga det lindrar. Var är alla?? Jag bara undrar<??? Ja jisses nu skriver jag bara vad som händer i min hjärna...men skulle jag ha skrivit allt så hade det blivit en hel uppsats. jag kanske ska sluta nu annars vet jag inte vart detta bär hän...'

Just nu är allting upp och ner. Känner mig så uppåt att det blir jobbigt. ja ja orkar inte skriva mera för då blir det väl bara fel och jag vill inte oroa någon...jag är som jag är och ingen annan. Ta mig för det eller skit i det...

Har idag varit i förvaltningsrätten då läkarna tycker att mit lpt ska förlängas. Jag hatar detta för jag blir inte lyssnad på. Men idag hade jag skrivit ett brev som jag läste upp och advokaten ställde frågor och jag svara, så visst fick jag lite mera sagt idag än vad jag brukar. Men när läkare och sakkunnig talade så sjönk mitt humör ganska mycket. De talar om diagnoser och andra saker som jag inte riktigt begriper och istället sitter man bara där och tar in allmän info från de olika parter. Jag tror dock inte mitt lpt släpps men visst det kan ju bli ett mirkael kanske. Annars lever jag i min lilla bubbla och försöker hålla ihop mig så gott det går. Men visst mitt s-beteende är ju kanske inte så uppmuntrande.

Har nu fått tilbaka min energi som varit borta ett tag. Fick tummen ur och klarade av att sitta lite vid datorn. När man är inlåst går alla dagar samman och man vet varken ut eller in. Jag mår inget vidare och har fått ganska så många sprutor för att orka hålla mig uppe. Nu går hjärnan på högvarv och det tar också på krafterna. Imorgon ska jag till förvaltningsrätten och hoppas på att få komma hem men tusan det är nog bra drömmar för jag tror inte att de lyssnar på mig. Ja det har hänt en massa saker nu när jag varit här på piva som jag inte riktigt kan gå in på, lite för privat om man säger så. Men jag blev räddad men det var inte långt ifrån det. Och jag vet inte om jag ska vara glad för det eller om jag blir ledsen. Ja allt är dubbelt men jag kämpar var dag. Personalen här är jättebra och jag får verkligen stöd från dem. Nu ska jag snart sätta mig vid da tv lite innan jag sla gå och lägga mig..

Sitter nu vid datorn inne på paka med tanke på att jag fått ett lpt  på mig. Varit inlagd i en vecka och ingenting blir så mycket bättre. Tydligen något hokus pokus i huvudet på mig och jag känner inte igen mig själv. Jag är inte deprimerad längre och har ingen direkt ångest mer än att jag bara hatar vad som gör så att det blir så här. Demoner kan man kalla dem. För det är just det vad jag har kanske man också kan kalla det för att jag är besatt av något. Men vad är egentligen skillnaden på deomner och vara besatt? är inte det samma sak. Alla ser så himla konstiga ut i deras ansikten..underligt och märkligt. ja vad kan jag mera säga, dagarna kommer och går och inget består. Livet är hårt och jag vill gärna göra det kort. Dock stoppar de mig och bjuder lite på sig, Himlen öppnar magsika rum som jag måste räkna i tum. Jag tar dagen som den kommer och hoppas att den ej blir så långer. Nu sitta och titta på något alldeles konstigt och underligt. Se det som en dröm..och jag vill att det går bra