Livet är inte alltid som man vill att det ska vara!
Surfplatta jävla android
Bland annat
Det förra inlägget blev inte så långt. Men jag har det tufft nu. Dagarna går åt till att överleva. Mycket demoner som spökar. Gå ut kan vara farligt. Sitter hellre inne i en soffa. Mitt rum är min Borg. Det kanske går över det är iaf det jag hoppas på. Vi arbetar aktivt för att det ska bli bättre för mig. Allt detta tar på mina krafter och då behöver jag ta semester från allt. Min terapeut vill att jag ska göra det men jag vet inte hur det ska gå till. Ytterligare ett problem att lösa/fixa
Kram
Kort notis
Nere på gården då jag inte kan somna. Sitter och pratar med en personal.
Några bra saker
Ligger i min säng och det enda jag hör är Alice hemska röst. Skrikande och bara till besvär. Hon vill att jag ska ge efter för hennes uppmaningar. Men jag vill ju inte det. Då riskerar jag min plats här på Finjagården.
Att lyssna på dessa demoner varje dag gör mig tokig. Men visst det har lugnat ner sig lite och det är nog tack vare sprutan som jag får varannan vecka.
En annan bra sak är att jag läst ut en bok idag, har inte gjort det på år ovh dar. Nu är det tänkt att jag ska sova. Kanske en podcast först.
Kram
En orolig själ
Sitter i soffan och är orolig. Och nu till det svåra i det att acceptera och validera att jag just nu är orolig och att den tyvärr r befogad. En gammal självskada som ibland gör sig påmind. Tänk om jag dör?? Förmodligen inte men rädslan finns där. Det kan ju gå snett och det kan gå bra.
Var hos Min psykolog igår och pratade om exponering. Jobbigt att veta vad man har framför sig men ändå att nu jävlar ska vi arbeta mot mina mål. Jag vill ju bli frisk men hur frisk jag kommer att bli är det ingen som vet?! Kanske kommer jag att ha röster i resten av mitt liv eller så försvinner dom. Jag hoppas på det sista.
Kram
Med livet som insats
Nu sitter man här några dagar in på det nya året.
Hur var året 2013? Ja vad ska man säga tufft hårt glatt och ganska så krångligt.
Men jag har kämpat mer än vad jag någonsin gjort under hela mitt liv. Jag har lekt med livet som insats vilket jag inte är så stolt över men jag kommer igen, jag har tagit mig upp igen. Jag har kämpat med färdigheterna och dom har stått mig upp över öronen. Men en sak som jag mest är glad över och det är att jag inte längre har diagnosen borderline. Efter många års slit och jobb med att få den hjälp jag behövt men inte fått så har jag nu fått en diagnos som inte hämmar mig.
Med borderline kommer så mycket negativt fram i andras ögon. Jag fick nog den diagnosen eftersom jag skadar/skadat mig ganska mycket de sista åren. Men det är ju bara ett symptom bland så många andra symptom. Men tack min käre psykolog det känns bra detta för jag har inte känt igen mig i diagnosen borderline.
Under 2013 har jag också fått mig ganska så många nya vänner eftersom mina gamla vänner har vänt mig ryggen inte alla men en hel del. Och jag har lärt mig att ensam är inte starkast. Jag vågar ta emot den hjälpen jag får och jag växer för varje dag.
Med livet i behåll tar jag nu mig an 2014.
Kram
Galen roligt och helt fantastisk kväll
