När är lyckan gjord
Jag undrar så vad lyckan finns. Jag har då inte hittat den. Jag vill så gärna vara lycklig, kanske förälskad, ha vänner ja allt sådant som man blir lagom lycklig av. Men nu, vad har jag. En jävla massa ångest, demoner som äter upp min inifrån.
Jag läser väldigt många bloggar, många handlar tjejer med ätstörningar. jag blir så ledsen för varje dag finner jag en ny blogg med detta som tema. Unga tjejer som har hela livet framför sig. Vad är samhället på väg???
Visst jag själv sitter ju inte i en underbar sits, inlagd på rättspsyk, visserligen en ganska öppen avdelning/villa. Men jag är här. Jag var själv väldigt elak mot mig själv. Jag har glömt alla de gånger jag blivit opererad efter en självskada. Jag levde i den världen då, det hände dagligen att jag var inne på akuten för att "fixa" till mig. Personal kände igen mig, och det var kommentarer som "nej inte du nu igen", "vad gör du nu här igen ANgelica". Just då var det en adrenalinkick som jag sökte, jag ville dessutom ha bekräftelse på att jag fanns. Men det var fel sätt. Mina demoner fanns redan då. Jag har haft dem i många många år. Men nu när jag inte skadar mig själv så kommer jag i kontakt med mig själv på ett helt annat plan. Jag är verklig men jag undrar om jag verkligen är det.
Jag och mina demoner..eller vad man nu ska kalla dem för något, vi lever i en slags symbios. Vi lever i min värld och det är svårt att ta sig in i den.
Jag vill nog inte att någon ska ta sig in i den för där vill jag bara vara. Ingen annan än jag och Lasse och de andra två. Men idag kom Lasse ut en stund. Men sen bet jag ihop och han försvann in igen till min värld. Jag är rädd att jag ska bryta ihop när somhelst. Frågan är bara när det kommer att ske. Jag är rädd när det ska hända, jag går som på nålar.
Det kommer att hända frågan är bara när...
kram
ANKi
Jag läser väldigt många bloggar, många handlar tjejer med ätstörningar. jag blir så ledsen för varje dag finner jag en ny blogg med detta som tema. Unga tjejer som har hela livet framför sig. Vad är samhället på väg???
Visst jag själv sitter ju inte i en underbar sits, inlagd på rättspsyk, visserligen en ganska öppen avdelning/villa. Men jag är här. Jag var själv väldigt elak mot mig själv. Jag har glömt alla de gånger jag blivit opererad efter en självskada. Jag levde i den världen då, det hände dagligen att jag var inne på akuten för att "fixa" till mig. Personal kände igen mig, och det var kommentarer som "nej inte du nu igen", "vad gör du nu här igen ANgelica". Just då var det en adrenalinkick som jag sökte, jag ville dessutom ha bekräftelse på att jag fanns. Men det var fel sätt. Mina demoner fanns redan då. Jag har haft dem i många många år. Men nu när jag inte skadar mig själv så kommer jag i kontakt med mig själv på ett helt annat plan. Jag är verklig men jag undrar om jag verkligen är det.
Jag och mina demoner..eller vad man nu ska kalla dem för något, vi lever i en slags symbios. Vi lever i min värld och det är svårt att ta sig in i den.
Jag vill nog inte att någon ska ta sig in i den för där vill jag bara vara. Ingen annan än jag och Lasse och de andra två. Men idag kom Lasse ut en stund. Men sen bet jag ihop och han försvann in igen till min värld. Jag är rädd att jag ska bryta ihop när somhelst. Frågan är bara när det kommer att ske. Jag är rädd när det ska hända, jag går som på nålar.
Det kommer att hända frågan är bara när...
kram
ANKi
Lasse kommer fram ibland
ville bara säga att han finns där..
Är du beredd?
Frågan ställer jag till mig själv..Är Jag beredd på att släppa taget om mina känslor, mina demoner ja allt som rör sig i min hjärna. Ska jag ta steget ut i den eran värld och bara låta allting komma till mig, jag är rädd...
Tönk om det blir fullkomlig kaos och jag inte vet vart jag ska ta vägen..
Jo jag tror att jag är beredd..Men frågan är bara när jag ska börja släppa på allt....NÄR?
kram
ANKi
Tönk om det blir fullkomlig kaos och jag inte vet vart jag ska ta vägen..
Jo jag tror att jag är beredd..Men frågan är bara när jag ska börja släppa på allt....NÄR?
kram
ANKi
Jävla skottning
Nu tidigt på morgonen så kom dom och skottade uppfarten här på Tallis, vet inte en exakt tid men jag vaknade av det iaf. Dötidigt. Visserligen brukar jag stiga upp vid denna tid men idag sov jag för en gångs skull. Men men det är inget att gör ngt åt nu än att kalla dem för dummisar.
Idag ska jag tvätta och städa. Inget kul alls men måste göras för jag har en massa husdjur på rummet, alltså dammisar. Trots att jag städade förra veckan.
Tack för alla fina kommentarer jag fick igår. Härligt att så många har hittat hit.
Då ställer jag frågan igen..vAd vill ni läsa om? Min tid på SSS? Min vardag? Mitt mående?? Eller bara vanliga saker?
Jag tycker det är så svårt ibland och komma på saker. Så SNÄLLA ge lite tips eller etäll en fråga??
kram
ANKi
Idag ska jag tvätta och städa. Inget kul alls men måste göras för jag har en massa husdjur på rummet, alltså dammisar. Trots att jag städade förra veckan.
Tack för alla fina kommentarer jag fick igår. Härligt att så många har hittat hit.
Då ställer jag frågan igen..vAd vill ni läsa om? Min tid på SSS? Min vardag? Mitt mående?? Eller bara vanliga saker?
Jag tycker det är så svårt ibland och komma på saker. Så SNÄLLA ge lite tips eller etäll en fråga??
kram
ANKi
Kvällens demoner
Demonerna lever just nu sitt eget liv. Har ingen direkt koll på dem och jag vet inte vad jag ska göra. När demonerna är i farten har jag inte mycket över för min koncentration. Allting blir bara så fel. Visserligen jobbar A i natt och det känns ganska tryggt men jag hatar att vara på mitt rum när demonerna är där. Jag hatar att se dem i vitögat. De blir så himla läskiga.
Tror ni på andeväsen???
Jag tror ganska mycket på det för annars skulle inte jag kunna ha kontakt med min farmor och farfar. De finns vid min sida nästan hela tiden. Det är som om de vakar över mig. Och jag tror att de är där annars skulle inte jag orka kämpa så mycket som jag gör. Utan den tryggheten så är jag inget. Tro vad ni vill men att se döda människor är inte alltid så kul. Ibland kommer det en ande som inte vill vara här och då måste man mota bort den för att den inte skall ställa till med någon skada för min del. Det gäller att ha riktig fokus när motarbetet ska sättas igång. Jag har en sådan tur i kväll att det inte är en sådan ande.
Jag kanske låter knäpp i era ögon sett men jag har det så här nästan dagligen. Jag lever i två världar. En värld är min egen på rummet och en annan utanför det rummet. Frågan är bara vilken värld som är bäst. den på mitt rum där jag känner mig ganska trygg och kan vara mig själv eller den andra världen där jag inte vet hur jag ska beté mig eller vet vad jag ska säga och göra..vad är bäst???
Idag på missbruksgruppen pratade vi om ilska och förnekelse. Två jobbiga ämnen och de fick mig att börja gråta. Så typiskt. Och nu när man är på Tallis så håller dt på att rinna över. jag vet liksom inte när bägaren är full. jag är rädd att det kommer att hända ganska snart. Frågan är då bara vad jag ska ta mig till, jag är ju så rädd att tappa kontrollen. Så vad göra??
Klockan är snart 23.00 och jag vet inte än om jag är trött???
Får väl kolla lite på Tv sen natta sig, lär väl vakna tidigt imorgon igen, som vanligt med andra ord..
God natt
Kram
ANKi
Tror ni på andeväsen???
Jag tror ganska mycket på det för annars skulle inte jag kunna ha kontakt med min farmor och farfar. De finns vid min sida nästan hela tiden. Det är som om de vakar över mig. Och jag tror att de är där annars skulle inte jag orka kämpa så mycket som jag gör. Utan den tryggheten så är jag inget. Tro vad ni vill men att se döda människor är inte alltid så kul. Ibland kommer det en ande som inte vill vara här och då måste man mota bort den för att den inte skall ställa till med någon skada för min del. Det gäller att ha riktig fokus när motarbetet ska sättas igång. Jag har en sådan tur i kväll att det inte är en sådan ande.
Jag kanske låter knäpp i era ögon sett men jag har det så här nästan dagligen. Jag lever i två världar. En värld är min egen på rummet och en annan utanför det rummet. Frågan är bara vilken värld som är bäst. den på mitt rum där jag känner mig ganska trygg och kan vara mig själv eller den andra världen där jag inte vet hur jag ska beté mig eller vet vad jag ska säga och göra..vad är bäst???
Idag på missbruksgruppen pratade vi om ilska och förnekelse. Två jobbiga ämnen och de fick mig att börja gråta. Så typiskt. Och nu när man är på Tallis så håller dt på att rinna över. jag vet liksom inte när bägaren är full. jag är rädd att det kommer att hända ganska snart. Frågan är då bara vad jag ska ta mig till, jag är ju så rädd att tappa kontrollen. Så vad göra??
Klockan är snart 23.00 och jag vet inte än om jag är trött???
Får väl kolla lite på Tv sen natta sig, lär väl vakna tidigt imorgon igen, som vanligt med andra ord..
God natt
Kram
ANKi
Det blir inte som man tänkt sig
Dagen har inte varit speciellt bra. Missbruksgruppen gick väl sådär. Mycket tårar. Sen har jag varit på bibblan och jobbat lite, kändes lite bättre då, som tur är. Sen har jag inte gjort så mycket mer. Städat toaletterna här på Tallis.
Det är A som jobbar i natt, skönt att hon är frisk igen. Hon är verkligen en bra nattpersonal.
Nu hade jag tänkt mig att hoppa in i duschen sen efter det blir det kvällsfika. Fan man bara äter och äter på detta stället..
skriver mera sen (tror jag)
kram
ANKi
Det är A som jobbar i natt, skönt att hon är frisk igen. Hon är verkligen en bra nattpersonal.
Nu hade jag tänkt mig att hoppa in i duschen sen efter det blir det kvällsfika. Fan man bara äter och äter på detta stället..
skriver mera sen (tror jag)
kram
ANKi
Snart ut i snön
Snart ska man ut och vandra i snön. Visserligen är det ganska fint väder i Växjö idag men de säger att det ska snöa ännu mer och jag tycker att vi har tillräckligt med snö nu. Det är ju inte direkt skottat på cykelvägarna runt omkring Trummen så det blir till att plumsa sig fram.
Efter promenaden så blir det missbruksgrupp, känner faktiskt för det idag, har en del att prata ut om. Tex min permis förra veckan. A och S är så himla snälla de pushar på mig hela tiden och de vet att det funkar. Visst några gånger har det kommit några tårar men det är alltid skönt efteråt. Ja då var det väl snart dags att börja göra sig iordning.
kram
ANKi
Efter promenaden så blir det missbruksgrupp, känner faktiskt för det idag, har en del att prata ut om. Tex min permis förra veckan. A och S är så himla snälla de pushar på mig hela tiden och de vet att det funkar. Visst några gånger har det kommit några tårar men det är alltid skönt efteråt. Ja då var det väl snart dags att börja göra sig iordning.
kram
ANKi
Mor
Jag och min alskade mamma...saknar henne när jag inte kan träffa henne. Hon är mitt allt...
Som vanligt
Som vanligt är jag uppe tidigt. Klarar inte av att sova längre än så här. Och morgonen är inte rolig. Mår alltid dåligt då. Ångest och det är bara tårar som fattas. Ibland vill man bara inte stiga upp fast man gör det ändå.
Idag är det fullt på schemat som vanligt på måndagar. Så här ser min måndag ut
8.00 mediciner+frukost+morgonmöte
9.00 morgonpromenad
10.30 Missbruksgrupp
12.00 Lunch
13.00 Bibliotek
17.00 kvällsmat
18.00 Städa toaletter
18.30 Frigång?
19.00 duscha
20.00 medicin+ kvällsfika
sen TV och efter det gå till sängs
Ja så ser min dag ut, långtråkig men vissa saker är bra som missbruksgrupp, där vi idag ska gå igenom läxan som vi hade om ilska.
Snart ska nattpersonalen åka hem och dagen ta över.
Och jag ska fortsätta med mitt kaffe..
kram
ANKi
Idag är det fullt på schemat som vanligt på måndagar. Så här ser min måndag ut
8.00 mediciner+frukost+morgonmöte
9.00 morgonpromenad
10.30 Missbruksgrupp
12.00 Lunch
13.00 Bibliotek
17.00 kvällsmat
18.00 Städa toaletter
18.30 Frigång?
19.00 duscha
20.00 medicin+ kvällsfika
sen TV och efter det gå till sängs
Ja så ser min dag ut, långtråkig men vissa saker är bra som missbruksgrupp, där vi idag ska gå igenom läxan som vi hade om ilska.
Snart ska nattpersonalen åka hem och dagen ta över.
Och jag ska fortsätta med mitt kaffe..
kram
ANKi
Jag kan nog inte
Jag vet inte om jag kan släppa ut det iadg. Hur jag ska göra för att allt det där inne ska få lov att komma fram. Det är något som hindrar mig hur mycket jag än försöker. Det säger liksom bara stopp..
Jag är en person när jag är på mitt rum och sen blir jag någon annan när jag är bland de andra. Ibland kan det hända att den där personen på mitt rum kikar fram här nere men det är bara korta sekunder.
Jag vill så gärna att det bara ska rinna över. Jag har ju så mycket inom mig, varför kan det bara inte komma??? Jag hatar att gå och bära på saker som skulle kunna komma ut. AHHHH jag blir galen..
Iof jag har ju det på papper...
kram
ANKi
Jag är en person när jag är på mitt rum och sen blir jag någon annan när jag är bland de andra. Ibland kan det hända att den där personen på mitt rum kikar fram här nere men det är bara korta sekunder.
Jag vill så gärna att det bara ska rinna över. Jag har ju så mycket inom mig, varför kan det bara inte komma??? Jag hatar att gå och bära på saker som skulle kunna komma ut. AHHHH jag blir galen..
Iof jag har ju det på papper...
kram
ANKi
Släppa lös/loss
Iadg har jag sagt att jag ska släppa på allt som jag har inom mig. Personalen har ju själva sagt att de fångar mig om jag skulle behöva det. Jag har ingen direkt plan om hur det ska ske men jag släpper väl på de lite pö om pö. Jag tror jag behöver det, jag vill inte bita ihop mer än vad jag redan gör. Jag vill släppa lös Lasse och de andra, jag vill inte att de ska vara hemliga längre. Dom är ju en del av mitt jag så varfö ska jag behöva gömma dem. Nej nu ska de få komma fram och börja leva med mig och alla andra.
kram
ANKi
kram
ANKi
Vad göra??
Nu har man varit uppe i ottan igen, klockan stod på lite i 5 när jag steg upp. Visserligen gick jag och lade mig vid 8 halv 9 igår för jag hade en sådan huvudvärk.
Nu sitter man lite i det blå. Ska skriva ett brev till H om hur jag upplever allting. Jag kan liksom inte prata om det men jag vet med mig att jag kan skriva.
Det jag ska skriva om är mina två världar. Min värld och den andra världen. Hur jag känner inför de båda världarna.
Jag skadar mig inte längre och det är ju alltid ett +. Nu ska man bara ta tag i det som man löst genom att skada sig. Nu ska man ta tjuren vid hornen liksom.
Frågan är bara vart man ska börja och var man ska avsluta. Vilket är bäst att skriva osv. Ska jag skriva direkt från hjärtat eller mer pedagogiskt?? Ja vi får se vad jag gör...
kram
ANKi
Nu sitter man lite i det blå. Ska skriva ett brev till H om hur jag upplever allting. Jag kan liksom inte prata om det men jag vet med mig att jag kan skriva.
Det jag ska skriva om är mina två världar. Min värld och den andra världen. Hur jag känner inför de båda världarna.
Jag skadar mig inte längre och det är ju alltid ett +. Nu ska man bara ta tag i det som man löst genom att skada sig. Nu ska man ta tjuren vid hornen liksom.
Frågan är bara vart man ska börja och var man ska avsluta. Vilket är bäst att skriva osv. Ska jag skriva direkt från hjärtat eller mer pedagogiskt?? Ja vi får se vad jag gör...
kram
ANKi
Idol, Växjö och det oklara
Vad är det som inte är som det ska inom mig?? Jag känner på mig att något bara är fel. Inte fel fysiskt utan psykiskt. Jag tror det är något fel men jag kan inte sätta fingret på vad det är, Kan man känna så?? Vad är det annars jag känner? Någon som har svaret?? Varför fungerar inte jag som alla andra? Blä för det...
Idol, NEJ! Fel person åkte ut. Linne skulle ju vara kvar. Hennes stil är alldeles underbar. Hennes tolkning av "crazy in love" var ett exempel på hur musikalisk hon är. Synd bara att resten av sverige inte tyckte som jag.
Hennes tårar i kväll var genuina, musiken är hennes liv och jag tycker att det syntes. Vad tycker du?
Växjö är fullt med snö igen. När jag kom hit förra året så började snön lägga sig och jag såg inte Växjö utan snö på flera månader och nu kommer det hit igen. Kallt så in i...och snö på det. Flera minusgrader ute i kväll. Hoppas solen skiner imorgon så jag kan gå ut och ta några härliga bilder kring sjön.
Nu ska jag snart gå och lägga mig, börjar bli lite trött.
kram och go'natt
ANKi
Idol, NEJ! Fel person åkte ut. Linne skulle ju vara kvar. Hennes stil är alldeles underbar. Hennes tolkning av "crazy in love" var ett exempel på hur musikalisk hon är. Synd bara att resten av sverige inte tyckte som jag.
Hennes tårar i kväll var genuina, musiken är hennes liv och jag tycker att det syntes. Vad tycker du?
Växjö är fullt med snö igen. När jag kom hit förra året så började snön lägga sig och jag såg inte Växjö utan snö på flera månader och nu kommer det hit igen. Kallt så in i...och snö på det. Flera minusgrader ute i kväll. Hoppas solen skiner imorgon så jag kan gå ut och ta några härliga bilder kring sjön.
Nu ska jag snart gå och lägga mig, börjar bli lite trött.
kram och go'natt
ANKi
Tillbaka i Växjö
Nu har jag varit i Växjö i en timme. Känns både konstigt och bra.
Sitter nu för mig själv o kollar på Idol, har snackat med H innan och det gick bra.
Hoppas ni alla har en härlig kväll med massssoooorrr av snö.
kram
ANKi
Sitter nu för mig själv o kollar på Idol, har snackat med H innan och det gick bra.
Hoppas ni alla har en härlig kväll med massssoooorrr av snö.
kram
ANKi
En kvart kvar
Så lång tid är det kvar tills färden går mot Ronneby och bussen. Mamma får nog köra ganska sakta med tanke på snön som ligger på vägarna. Det ska ju tydlige snöa mer här i södra Sverige. Det skulle börja nu i kväll och sen i Växjö vid midnatt. Vi får väl se hur vädergudarna har bestämt det hela.
Mamma har också hunnit fixa mina naglar med någon slags penna. Konstig sak men det blev snyggt. Nu sitter man liksom bara och väntar på att man ska åka. Jag både vill och inte vill men jag har liksom inget val. Kompisen som skulle komma på besök drog till stockholm istället. Ja ja skitsamma.
Nu ska jag ta en cigg innan vi kör..
kram
ANKi
Mamma har också hunnit fixa mina naglar med någon slags penna. Konstig sak men det blev snyggt. Nu sitter man liksom bara och väntar på att man ska åka. Jag både vill och inte vill men jag har liksom inget val. Kompisen som skulle komma på besök drog till stockholm istället. Ja ja skitsamma.
Nu ska jag ta en cigg innan vi kör..
kram
ANKi
Snart är det över
yepp, snart är permen över och det är dags för mig att åka tillbaka. Inget kul alls, hade gärna stannat lite till men mamma ska iväg med jobbet på ngt galej.
Snart ringer nog Tallis till mig, när vet jag inte men någon gång skulle de ringa. Mamma och jag ska snart äta lite, inte för att jag är hungrig men mat måste man ha.
Fick avbryta lite för Tallis ringde. Jag ringer dem igen sen när jag sitter på bussen och sen skulle jag och H snacka när jag var tillbaka vid 20.
Mer har jag nog inte att säga..
kram
ANKi
Snart ringer nog Tallis till mig, när vet jag inte men någon gång skulle de ringa. Mamma och jag ska snart äta lite, inte för att jag är hungrig men mat måste man ha.
Fick avbryta lite för Tallis ringde. Jag ringer dem igen sen när jag sitter på bussen och sen skulle jag och H snacka när jag var tillbaka vid 20.
Mer har jag nog inte att säga..
kram
ANKi
God Morgon alla
Yepp natten har varit bra, sovit som en stock och vaknade vid 8a då larmet var kopplat för medicin men jag stängde av och somnade om.
Idag vet ag inte vad vi ska göra, bussen går vid 18 från Ronneby och sen bär det av till Växjö igen. Efter denna permis blir det ingen perm på länge, mamma jobbar nästan hela december så tyvärr har jag ingen att åka till. Jag får helt enkelt stå ut i Växjö undr julen. visst jag har ju T och dom andra men jag vet inte vilka som ska på perm. Inte allt för kul att spendera julen på Tallis men vad har jag för val.
Och vad ska jag säga om denna permisen, helt ok, skönt att vara "ledig".
Sitter mest inne på fejjan nu för att ha ngt att göra. För allt kan jag inte skriva här på bloggen.
Snön ligger här i karlshamn osså, bara det inte snöar när jag ska åka för då kör inte mamma mig, då får jag ta tåget till ronneby och det är jag inte så sugen på. Hatar att åka tåg.
Får se, det kanske blir några bilder denna dagen me..
Mamma kanske ska fixa mina naglar om hon orkar.
kram
ANKi
Idag vet ag inte vad vi ska göra, bussen går vid 18 från Ronneby och sen bär det av till Växjö igen. Efter denna permis blir det ingen perm på länge, mamma jobbar nästan hela december så tyvärr har jag ingen att åka till. Jag får helt enkelt stå ut i Växjö undr julen. visst jag har ju T och dom andra men jag vet inte vilka som ska på perm. Inte allt för kul att spendera julen på Tallis men vad har jag för val.
Och vad ska jag säga om denna permisen, helt ok, skönt att vara "ledig".
Sitter mest inne på fejjan nu för att ha ngt att göra. För allt kan jag inte skriva här på bloggen.
Snön ligger här i karlshamn osså, bara det inte snöar när jag ska åka för då kör inte mamma mig, då får jag ta tåget till ronneby och det är jag inte så sugen på. Hatar att åka tåg.
Får se, det kanske blir några bilder denna dagen me..
Mamma kanske ska fixa mina naglar om hon orkar.
kram
ANKi
Utmaning
Utmaningar i alla dess former, här är en från SNYGGA Julia;
Jag ska berätta om 3 saker jag gillar.
Jag gillar att skriva
Jag gillar musik
och jag gillar att blogga
Utmanar
carro
Cilla
Hanna
kramar
ANKi
Lilla my
Kunde inte kopiera den till bloggen..sorry
Lite bilder från dag 1 på permisen
Jag vid brände udde i växjö
VÄLDIGT mycke snö...
Mammas kisse, Ozzy
Han vill gärna hjälpa till och packa upp varor..
En liten kisse i min väska...
Jag blev påhoppad av en katt som fått
tuppjuck..
Ja det var katten de...han är lite knäpp.
kram
ANKi
Hemma hos mor
Sitter nu framför datan hemm hos mamma och väntar på att maten ska bli klar. Det är såååå skönt att inte vara på Tallis, skulle verkligen kunna ha det så här..alltså att inte vara på instution.
I kväll kanske en kompis kommer hit, om denne nu snart vaknar så att jag kan ringa. Denne person har nog ett väldans sömnbehov eller vill den inte prata med mig, hoppas på det första. Katten har nu fått tuppjuck och hoppade upp på mina axlar..hihi
Nej nu är snart maten klar...btw bilder kommer snart upp..
kram
ANKi
I kväll kanske en kompis kommer hit, om denne nu snart vaknar så att jag kan ringa. Denne person har nog ett väldans sömnbehov eller vill den inte prata med mig, hoppas på det första. Katten har nu fått tuppjuck och hoppade upp på mina axlar..hihi
Nej nu är snart maten klar...btw bilder kommer snart upp..
kram
ANKi
Halv sju och fy vad snö vi har
Torsdag morgon, om ca 1 ½ timme drar jag söderut...inte till varmare breddgrader dock utan till härliga Blekinge. Jag ska på min första perm på mer än 1år. Och jag är så lycklig över detta. Ska umgås med min mamma och ha det mysigt. Drick kaffe ihop, gå på stan lite och bara vara. Det blir ju lite som en semester för mig, från Tallis då. Visserligen ska det ringas hit 2ggr/dag och Tallis ska ringa mig en gång. Kommer inte riktigt ihåg hur dags men jag får en resplan som ska följas. En resplan beskriver hur dagarna ska "se" ut. Om jag ska in till stan osv. Tallis kan både nå mig på mammas mobil, min mobil och de har även adressen hem till mamma. Så allting är lugnt nu. Jag är redan klar för avfärd, men sticker inte förräns vid 8 till bussen.
Snöat har det verkligen gjort i Växjö det låg mer än 10cm på vår veranda i morse vid 6 då jag skulle röka. Men jag tog tag i det och började skyffla undan det värsta. Och det som är lite si och så är att jag inte har några vinterskor, jag kör ju med mina converse året runt och då har jag inte de fodrade..hmmm det blir kallt om fossingarna men jag bryr mig inte särskilt mycket.
Snart ska en av tjejerna upp, detta för att jag ska säga Hejdå till henne. Hon får hsl idag (alltså det betyder att det är frivillig vård) så hon skrivs ut imorgon och då är ju jag på permen, så det blir ett hejdå idag istället.
Nu ska jag ta mig en kopp kaffe igen för att fördriva tiden lite..
kram
ANKi
Snöat har det verkligen gjort i Växjö det låg mer än 10cm på vår veranda i morse vid 6 då jag skulle röka. Men jag tog tag i det och började skyffla undan det värsta. Och det som är lite si och så är att jag inte har några vinterskor, jag kör ju med mina converse året runt och då har jag inte de fodrade..hmmm det blir kallt om fossingarna men jag bryr mig inte särskilt mycket.
Snart ska en av tjejerna upp, detta för att jag ska säga Hejdå till henne. Hon får hsl idag (alltså det betyder att det är frivillig vård) så hon skrivs ut imorgon och då är ju jag på permen, så det blir ett hejdå idag istället.
Nu ska jag ta mig en kopp kaffe igen för att fördriva tiden lite..
kram
ANKi
Natti natti
Nu hade jag tänkt att gå och lägga mig, endast för att jag åker på PERM imorgon. Vill vara extra utvilad när jag ska gå till bussen.
Har inte mycket att säga, vetekudden är värmd, tänderna borstade och nattmedicinen tagen.
Ska nu lägga mig med en bok och sedan bara nana kudden.
Jag bloggar kanske ngt imorgon bitti..
kram
ANKi
Har inte mycket att säga, vetekudden är värmd, tänderna borstade och nattmedicinen tagen.
Ska nu lägga mig med en bok och sedan bara nana kudden.
Jag bloggar kanske ngt imorgon bitti..
kram
ANKi
Vad ska jag säga om denna dag
Denna dagen har varit sådär, legat mycket i sängen och bara tagit det lugnt därav så lite bloggande.
Fick reda på innan att en tjej här på Tallis ska flytta, hon får HSL imorgon och flyttar hem på fredag. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Hon är en sådan underbar vän, jag kommer verkligen att sakna henne. Och jag får säga hejdå till henne i kväll och i morgon, jag åker ju redan vid 8 till ronneby där mamma hämtar mig.
Snart ska jag iväg till Alvesta, som vanligt på onsdagar. Hoppas bara att det inte blir snö i kväll igen då vi ska gå tillbaka till Tallis från stationen. Då är det inte roligt att gå om det snöar.
just nu har jag inget att göra så jag tror jag går upp till min säng igen.
kram
ANKi
Fick reda på innan att en tjej här på Tallis ska flytta, hon får HSL imorgon och flyttar hem på fredag. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Hon är en sådan underbar vän, jag kommer verkligen att sakna henne. Och jag får säga hejdå till henne i kväll och i morgon, jag åker ju redan vid 8 till ronneby där mamma hämtar mig.
Snart ska jag iväg till Alvesta, som vanligt på onsdagar. Hoppas bara att det inte blir snö i kväll igen då vi ska gå tillbaka till Tallis från stationen. Då är det inte roligt att gå om det snöar.
just nu har jag inget att göra så jag tror jag går upp till min säng igen.
kram
ANKi
Det går upp och ner
Precis som livet ska göra hos alla, det går upp och ner. Mitt med. Just nu är det lite mera neråt men jag kämpar, prtar med personal. Alla har de inte svaret på mina frågor men jag ställer dom ändå. Ibland bara svamlar jag fram men jag försöker alltid ta mig upp igen. Jag går nu inne i ett mantra där jag ständigt säger till mig själv "jag kan, jag vill och jag ska". Det mantrat har följt mig sedan jag var inlagd i Kristianstad och jag skulle flytta till ett gruppboende. Visst det slutade ju inte så bra men jag prövade mina vingar där också. Det var en tuff tid för mig och jag hamnade lite i skymundan. Personalen tog för givet att jag klarade allting men jag dolde det så bra. Jag har mina dåliga sidor och jag har mina bra. Just nu vet jag inte vilka som är vilka för jag har tappat bort mig lite på vägen. Nu görs ju utredningen så nu kanske jag får svar på mina frågor om varför jag är som jag är. Men det tar tid, all denna väntan. Och mitt landsting och min kommun gör inget förrän utredningen är färdig. Vart jag ska sen vet jag inte, det blir nog ett litet gruppboende till en början. Allt för att få mig att sköta om mig själv (tror jag).
Det kan också hända att de inte släpper på mitt LPT och låter det vara öppet och då måste jag verkligen visa att jag kan rå om mig själv och sköta allting annars åker jag in igen och då har allt kämpande varit förgäves. Tack alla ni som stöttar mig, det betyder så himla mycket.
kram
ANKi
Det kan också hända att de inte släpper på mitt LPT och låter det vara öppet och då måste jag verkligen visa att jag kan rå om mig själv och sköta allting annars åker jag in igen och då har allt kämpande varit förgäves. Tack alla ni som stöttar mig, det betyder så himla mycket.
kram
ANKi
Ibland är det inte som man vill
Jag svävar bland två världar. I den ena världen kan jag bara vara och i den andra måste jag hela tiden tänka och ibland blir det fel. Just det hände idag. Men som jag ser det nu så har det blivit ok igen. När man svävar som jag gör då blir det fel ibland och då måste man be om ursäkt. Så T, hoppas det känns bra igen. För du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta.
Jag mår nog inte riktigt bra, har pratat med personal men jag vet inte om det har hjälpt. Jag måste hålla mig i skinnet för jag ska ju åka på perm på torsdag och då måste allting klaffa. Jag vill att det ska gå så bra som möjligt. Jag får inta sabba detta nu. Låt den gungande bron stanna så jag vet vart jag ska springa. Men jag undrar vilken av dessa världar som är den bästa och svaret har nog bara jag. Men vart ska jag finna det svaret, gud vad jag måste leta. Puh det här blir en jobbig kväll.
kram
ANKi
Jag mår nog inte riktigt bra, har pratat med personal men jag vet inte om det har hjälpt. Jag måste hålla mig i skinnet för jag ska ju åka på perm på torsdag och då måste allting klaffa. Jag vill att det ska gå så bra som möjligt. Jag får inta sabba detta nu. Låt den gungande bron stanna så jag vet vart jag ska springa. Men jag undrar vilken av dessa världar som är den bästa och svaret har nog bara jag. Men vart ska jag finna det svaret, gud vad jag måste leta. Puh det här blir en jobbig kväll.
kram
ANKi
Gästbloggerska Lilla My
Åhh vad kul att gästblogga:) även om konkurensen om att få göra det inte var så hård.
Vem är jag då, jo jag är en tjej på 23 år som heter "Lilla My" och är bosatt i Göteborg eller Mölndal om man ska vara mer exakt.
Jag flyttade hit i början av året eftersom min pojkvän fick ett nytt jobb så det var bara för mej att välja - antingen flytta med honom hit eller att bo kvar på gamla orten. Valet var inte så svårt eller hur?!. Visst gör man allt för kärleken även om detta har tagit hårt på mej. Flytten innebar en hel del förändringar, allt från att flytta ifrån famijlen och alla vänner, eller iallafall de få jag har kvar, jag var även tvungen att lägga mitt största intresse ridningen och hästarna åt sidan eftersom det inte finns någon möjlighet till det här, iallafall inte nu.
På min blogg skriver jag om det mesta som händer i min vardag. Allt ifrån vad som kommer med hem ifrån shoppingrundor, nagellack och kanske det som tar mest tid i mitt liv - ätstörningen, depressionen och hjärnspökena.
Varje dag är en kamp mot mej själv, mot kroppen och huvudet.
Det är inte förrens vi flyttade hit som jag, eller rättare sagt pojkvännen, har söka hjälp till mej. Anledningen till att jag inte gjort detta innan är mest eftersom jag aldrig har velat blanda in mina föräldrar i mitt mående. Jag vill fortfarande inte att de ska få reda på sanningen, kanske en dag, men inte nu.
Dock har "hjälpen" inte varit mycket att hurra för, psykiatrisk öppenvård. Jag har i stort sett slutat att gå dit, för jag känner att det inte ger mej ett smack. Kanske för att jag inte vill till 100%, men även pågrund utav andra saker som jag inte riktigt kan skriva ut här.
En dag kommer nog allt att bli bra. Men just nu är det inte rätt tid även om jag kämpar som en tok så mycket jag kan på egen hand.
"If you fall down, get up."
Stor Kram från Lilla My
Tyvärr glömde jag att be om ett foto på dig...men jag tackar för ett fint inlägg. Hoppas att din kamp fortsätter för du är lika mycket värd att må bra som alla andra. Jag förstår ditt dilemma med dina föräldrar, har haft samma men det var på högstadiet. Nu vet de såklart om hur jag mår och har vetat det ett bra tag. Ibland är det skönt att de vet om det och ibland känns det bara kasst.
Jag vet tyvärr inte vad du ska göra i den frågan men en lösning kommer nog snart.
(Lilla My jag går in på din blogg när jag är hos modern på torsdag.)
Vem är jag då, jo jag är en tjej på 23 år som heter "Lilla My" och är bosatt i Göteborg eller Mölndal om man ska vara mer exakt.
Jag flyttade hit i början av året eftersom min pojkvän fick ett nytt jobb så det var bara för mej att välja - antingen flytta med honom hit eller att bo kvar på gamla orten. Valet var inte så svårt eller hur?!. Visst gör man allt för kärleken även om detta har tagit hårt på mej. Flytten innebar en hel del förändringar, allt från att flytta ifrån famijlen och alla vänner, eller iallafall de få jag har kvar, jag var även tvungen att lägga mitt största intresse ridningen och hästarna åt sidan eftersom det inte finns någon möjlighet till det här, iallafall inte nu.
På min blogg skriver jag om det mesta som händer i min vardag. Allt ifrån vad som kommer med hem ifrån shoppingrundor, nagellack och kanske det som tar mest tid i mitt liv - ätstörningen, depressionen och hjärnspökena.
Varje dag är en kamp mot mej själv, mot kroppen och huvudet.
Det är inte förrens vi flyttade hit som jag, eller rättare sagt pojkvännen, har söka hjälp till mej. Anledningen till att jag inte gjort detta innan är mest eftersom jag aldrig har velat blanda in mina föräldrar i mitt mående. Jag vill fortfarande inte att de ska få reda på sanningen, kanske en dag, men inte nu.
Dock har "hjälpen" inte varit mycket att hurra för, psykiatrisk öppenvård. Jag har i stort sett slutat att gå dit, för jag känner att det inte ger mej ett smack. Kanske för att jag inte vill till 100%, men även pågrund utav andra saker som jag inte riktigt kan skriva ut här.
En dag kommer nog allt att bli bra. Men just nu är det inte rätt tid även om jag kämpar som en tok så mycket jag kan på egen hand.
"If you fall down, get up."
Stor Kram från Lilla My
Tyvärr glömde jag att be om ett foto på dig...men jag tackar för ett fint inlägg. Hoppas att din kamp fortsätter för du är lika mycket värd att må bra som alla andra. Jag förstår ditt dilemma med dina föräldrar, har haft samma men det var på högstadiet. Nu vet de såklart om hur jag mår och har vetat det ett bra tag. Ibland är det skönt att de vet om det och ibland känns det bara kasst.
Jag vet tyvärr inte vad du ska göra i den frågan men en lösning kommer nog snart.
(Lilla My jag går in på din blogg när jag är hos modern på torsdag.)
Snart samtal
Snart ska jag ha samtal med P. Vet inte ännu vad jag ska prata om men det reder väl sig när det börjar närma sig ännu mer.
Jag mår inte bra, alldeles för många tankar som stör mig. Jag bara önskar att jag får min handi snart. Men iof så är det inte säkert att jag får någon, det skulle utredningen ge svar på.
Det som psykologen skulle ha reda på var hur jag var som barn, när jag började prata och hur jag lekte med andra barn, så kanske det inte var så hemskt iaf.
Här i växjö reganr det, jag hoppade morgonpromenaden, kände inte för att bli dyblöt.
Så nu sitter man bara här och väntar på att samtalet ska börja, puh jag hatar att vänta..
kram
ANKi
Jag mår inte bra, alldeles för många tankar som stör mig. Jag bara önskar att jag får min handi snart. Men iof så är det inte säkert att jag får någon, det skulle utredningen ge svar på.
Det som psykologen skulle ha reda på var hur jag var som barn, när jag började prata och hur jag lekte med andra barn, så kanske det inte var så hemskt iaf.
Här i växjö reganr det, jag hoppade morgonpromenaden, kände inte för att bli dyblöt.
Så nu sitter man bara här och väntar på att samtalet ska börja, puh jag hatar att vänta..
kram
ANKi
Gästbloggare "Lilla My"
Grattis LILLA MY! Du var den ende som ville gästblogga hos mig. Tyvärr kommer jag inte in på din blogg för den är stoppad på vår dator Men du få väldigt gärna blogga hos mig ändå.
Skriva bara vad du känner för och maila det till mig. [email protected]
Skriv först lite om dig själv och din blogg och sedan vad som är bra med att kämpa för ett friskare liv.
Hoppas du förstår.
Kul att du läser min blogg och ännu roligare att du kommenterade. synd bara det att ja ej kunde läsa din blogg här men jag går in på den när jag är på perm på torsdag hos mamma.
Jobbig natt, en massa flashbacks. Tårar som rann och ingen personal som stöttade. Hon sade bara att jag skulle lägga mig igen. Visst det var ju sent i natt men lite stöttning hade man ju hoppats på. Här får man tydligen inte vara ledsen på natten.
Idag ska jag ha samtal med en av mina kontaktpersoner, det är bara hon som jabbar av de två jag har. Sen väntar jag samtal från L inne på avdelningen. Behöver ventilera lite med henne också.
Nu är det snart frukost, sen morgonpromenad. Samtal vid 10e.
kram
ANKi
Skriva bara vad du känner för och maila det till mig. [email protected]
Skriv först lite om dig själv och din blogg och sedan vad som är bra med att kämpa för ett friskare liv.
Hoppas du förstår.
Kul att du läser min blogg och ännu roligare att du kommenterade. synd bara det att ja ej kunde läsa din blogg här men jag går in på den när jag är på perm på torsdag hos mamma.
Jobbig natt, en massa flashbacks. Tårar som rann och ingen personal som stöttade. Hon sade bara att jag skulle lägga mig igen. Visst det var ju sent i natt men lite stöttning hade man ju hoppats på. Här får man tydligen inte vara ledsen på natten.
Idag ska jag ha samtal med en av mina kontaktpersoner, det är bara hon som jabbar av de två jag har. Sen väntar jag samtal från L inne på avdelningen. Behöver ventilera lite med henne också.
Nu är det snart frukost, sen morgonpromenad. Samtal vid 10e.
kram
ANKi
Vad skriver du om??
Ja just det, vad skriver du i din blogg?? Är det så att jag ska följa din blogg???Har du/ni tänkt på att man kan trigga igång folk. Visst vi har yttrandefrihet. Jag hoppar inte på någon men tanken väcktes idag då jag fick ett sms. Jag är ärlig, jag läser alla bloggar. Dock inte PRO-ANA. Jag vill veta vad folk kämpar för. Vad de vill med sitt liv. Och jag vill visa att jag bryr mig trots det att jag inte känner personen bakom bloggen. En fin kommentar värmer ju alltid.
JAG
Som ni vet så skriver jag om lite alldagliga saker som händer mig. Visst jag skulle kunnat skriva om mitt riktiga helvete till liv. Om hur jag levt och vad jag åsamkat min kropp och mitt psyke. All skit den fått utstå.
Men jag har kommit ur de banorna nu. Jag lever, visst jag har dagar då jag inte vill ett skit men jag väljer ändå att kämpa, detta för att jag har så himla mycket att förlora. Om jag skulle sumpa denna chansen till ett drägligare liv så kan jag hamna på OBS-enheten igen och dit vill jag inte. Har redan spenderat mycket tid där. Det var den andra anhalten när jag kom till SSS. jag var där i ca 2 månader. Och OBSEN är inte kul, den består av en soffa, ett matbord för 4 platser. 2 toaletter och 5rum varav 2 är bältesrum. Jag hade dock tur och hamnade aldrig i ngt bältesrum, bältad. Jag har skött mig, visat att jag vill härifrån. Visst vårdtiden här är lång. De brukar säga bättre att det tar tid än att man kommer tillbaka. För så är det, iaf för mig. Jag kommer hamna här igen om jag strular till det sen när jag kommit hem. De i blekinge tar inte emot mig, de klarar inte av mig. Det har de själva sagt. Och idag tänker jag mycket på hur det kunde ske något så hemskt. Jag utsatte inte bara mig själv för ngt utan även andra. Men de tider är förbi. Jag är skadefri nu. Jag kan ngt sånär klara av min ångest. Men jag har ju nästan ständigt personal runt mig som haffar mig när jag är på väg ner. Nu kommer frågorna om hur jag ska klara av allt när jag kommer hem, vart ska jag bo, vilken kommun, vilken hjälp ska jag få??? Ja alla sådana praktiska frågor.
Oj, nu skrev jag så där mycket igen...
Men men
Har ni frågor är det bara att ställa dem så sk jag svara så gott de går..
kram
ANKi
JAG
Som ni vet så skriver jag om lite alldagliga saker som händer mig. Visst jag skulle kunnat skriva om mitt riktiga helvete till liv. Om hur jag levt och vad jag åsamkat min kropp och mitt psyke. All skit den fått utstå.
Men jag har kommit ur de banorna nu. Jag lever, visst jag har dagar då jag inte vill ett skit men jag väljer ändå att kämpa, detta för att jag har så himla mycket att förlora. Om jag skulle sumpa denna chansen till ett drägligare liv så kan jag hamna på OBS-enheten igen och dit vill jag inte. Har redan spenderat mycket tid där. Det var den andra anhalten när jag kom till SSS. jag var där i ca 2 månader. Och OBSEN är inte kul, den består av en soffa, ett matbord för 4 platser. 2 toaletter och 5rum varav 2 är bältesrum. Jag hade dock tur och hamnade aldrig i ngt bältesrum, bältad. Jag har skött mig, visat att jag vill härifrån. Visst vårdtiden här är lång. De brukar säga bättre att det tar tid än att man kommer tillbaka. För så är det, iaf för mig. Jag kommer hamna här igen om jag strular till det sen när jag kommit hem. De i blekinge tar inte emot mig, de klarar inte av mig. Det har de själva sagt. Och idag tänker jag mycket på hur det kunde ske något så hemskt. Jag utsatte inte bara mig själv för ngt utan även andra. Men de tider är förbi. Jag är skadefri nu. Jag kan ngt sånär klara av min ångest. Men jag har ju nästan ständigt personal runt mig som haffar mig när jag är på väg ner. Nu kommer frågorna om hur jag ska klara av allt när jag kommer hem, vart ska jag bo, vilken kommun, vilken hjälp ska jag få??? Ja alla sådana praktiska frågor.
Oj, nu skrev jag så där mycket igen...
Men men
Har ni frågor är det bara att ställa dem så sk jag svara så gott de går..
kram
ANKi
måndag
Har faktiskt sovit hela natten, vaknade lite efter 6. Helt otroligt att jag lyckas sova så många timmar.
Idag är det fullt på schemat, m-grupp, bibblan, städa och möjligen frigång med S.
Nu är det cigg och kaffe som gäller... Jag VEt jag är SÅ nyttig...
kram
ANKi
Idag är det fullt på schemat, m-grupp, bibblan, städa och möjligen frigång med S.
Nu är det cigg och kaffe som gäller... Jag VEt jag är SÅ nyttig...
kram
ANKi
Dagen går mot sitt slut+gästbloggare
Jag har klarat av dagen trots att den började i tårar. Jag kan iof inte släppa det med psykologen men jag ska säga till min ena kontaktperson imorgon att hon får söka upp henne och jag får då säga varför jag inte vill att hon ska ha kontakt med ngn annan. Det är för mitt eget bästa jag gör så för jag vet annars hur det kommer att sluta.
Idag har jag också lagat mat, det blev varm smörgåstårta, tyvärr tyckte jag inte om den själv men som tur är så gjorde de andra det. De tog tom om.
A jobbar inte i natt heller, känns lustigt när inte de ordinarie jobbar. Jag vill att det ska vara som det alltid är, jag känner mig tryggast då. Får väl ringa in till A på avdelningen annars om det inte funkar här men jag ska försöka klara av det.
Imorgon är det ju m-grupp. Känns skönt att ha det imorgon i och med att jag åker hem på torsdag och då finns det alltid en risk att trilla dit men jag har skrivit ett "kontrakt" med personalen så jag ska INTE trilla dit även om det är lockande. Men som sagt jag har för mycket att förlora om detta skulle ske så jag få hålla mig i skinnet.
Jag tycker att det är dags för en gästbloggare...är det ngn som är på G för det??!!!
Skriv då några rader om varför just du vill blogga hos mig. "Vinnaren" koras imorgon kväll.
Kram
ANKi
Idag har jag också lagat mat, det blev varm smörgåstårta, tyvärr tyckte jag inte om den själv men som tur är så gjorde de andra det. De tog tom om.
A jobbar inte i natt heller, känns lustigt när inte de ordinarie jobbar. Jag vill att det ska vara som det alltid är, jag känner mig tryggast då. Får väl ringa in till A på avdelningen annars om det inte funkar här men jag ska försöka klara av det.
Imorgon är det ju m-grupp. Känns skönt att ha det imorgon i och med att jag åker hem på torsdag och då finns det alltid en risk att trilla dit men jag har skrivit ett "kontrakt" med personalen så jag ska INTE trilla dit även om det är lockande. Men som sagt jag har för mycket att förlora om detta skulle ske så jag få hålla mig i skinnet.
Jag tycker att det är dags för en gästbloggare...är det ngn som är på G för det??!!!
Skriv då några rader om varför just du vill blogga hos mig. "Vinnaren" koras imorgon kväll.
Kram
ANKi
Tack alla
Tack alla för att ni stöttar mig!!
Jag vet att jag fixar detta men utan er så hade jag aldrig klarat det!!
Det känns skönt att veta att ni finns där ute!
ANKi, still going strong
Jag vet att jag fixar detta men utan er så hade jag aldrig klarat det!!
Det känns skönt att veta att ni finns där ute!
ANKi, still going strong
Jag kämpar
Fy fan för dessa tankar. jag kämpar så att hela hjärnan glöder. Jag lovar, jag ska inte ge upp, har alldeles för mycket att förlora. Önskar bara att sådana här tankar ska försvinna.
Vet inte vad jag ska skriva men jag kämpar ska ni veta, tack för allt stöd!
kram
ANKi
Vet inte vad jag ska skriva men jag kämpar ska ni veta, tack för allt stöd!
kram
ANKi
orka
Hur ska jag klara av allt detta med utredningen, nu vill psykologen ha kontakt med ngn som kände mig som barn. Jag vill inte att hon tar kontakt med någon för jag orkar inte med att gammalt groll ska upp till ytan igen. jag pallar bara inte det. Tårar rinner nu ner för mina kinder, jag är så ledsen, rädd att tappa kontrollen. Det har varit så himla mycket denna vecka och jag orkar inte med det. Tack o lov så blir det inte så veckan som kommer för på torsdag åker jag på permis hem till mamma. Ska bli skönt att komma bort från detta stället, behöver "vila" från allting som har med utredning och behandling att göra.
Iadg ska jag laga mat, det blir varm smörgåstårta. Jag har aldrig gjort det innan men jag hoppas nu att det blir gott. Sen står det bara vila på mitt schema.
Imorgon är det dags för missbruksgrupp igen, det var ju inget förra veckan och det skulle vara inställt men jag hade glömt att kolla "lappen". Sen på eftermiddagen ska jag till praktiken på bibblan och på kvällen är det städning. Fullt upp igen,puh.
kram
ANKi
Iadg ska jag laga mat, det blir varm smörgåstårta. Jag har aldrig gjort det innan men jag hoppas nu att det blir gott. Sen står det bara vila på mitt schema.
Imorgon är det dags för missbruksgrupp igen, det var ju inget förra veckan och det skulle vara inställt men jag hade glömt att kolla "lappen". Sen på eftermiddagen ska jag till praktiken på bibblan och på kvällen är det städning. Fullt upp igen,puh.
kram
ANKi
Jag är med i en tidning
www.ltkronoberg.se/templates/LTKPageWithPicture____12998.aspx
Leta sedan i högra hörnet, där står det, "senaste numret som pdf"
Klicka där och lite längre ner på sidan finner ni den artikel som jag är med i...
Hoppas ni hittar den, den heter
det goda livet magasin.
kram och nu tror jag att jag ska nana kudden..
ANKi
Leta sedan i högra hörnet, där står det, "senaste numret som pdf"
Klicka där och lite längre ner på sidan finner ni den artikel som jag är med i...
Hoppas ni hittar den, den heter
det goda livet magasin.
kram och nu tror jag att jag ska nana kudden..
ANKi
Blä
Blä igen för allt. Jag har det fruktansvärt tråkigt just nu. Gör ingenting och orkar inte heller gör angt. Sitter bara och glor rakt fram. Önskar att jag hade ngt att skriva om men det ser inte så ljust ut.
Tänkte att jag skulle ringa in till avdelningen men det är bara en från det gamla teamet som jobbar, hade önskat att L jobbade men jag får vänta tills måndag men det är bara det att jag har fullt upp på måndagar och finner ingen tid att ringa till avd då.
Vad gör ni andra där ute i världen, jag känner mig ganska inlåst här...får ju inte gå ut efter halv åtta, trist men så är det.
Får väl kika runt lite bland andra bloggar...ni kanske har några tips på bra bloggar att följa eller kanske just din är bra??? Är det så, brukar jag länka...
kram
ANKi
Tänkte att jag skulle ringa in till avdelningen men det är bara en från det gamla teamet som jobbar, hade önskat att L jobbade men jag får vänta tills måndag men det är bara det att jag har fullt upp på måndagar och finner ingen tid att ringa till avd då.
Vad gör ni andra där ute i världen, jag känner mig ganska inlåst här...får ju inte gå ut efter halv åtta, trist men så är det.
Får väl kika runt lite bland andra bloggar...ni kanske har några tips på bra bloggar att följa eller kanske just din är bra??? Är det så, brukar jag länka...
kram
ANKi
Inte min dag i dag
Snälla ge mig lite feedback så jag klarar av resten av kvällen. Jag har precis krossat ett glas (inte medvetet!!), fick dammsuga och torka på stället.
Utredningen var tuff idag, med mängder av tester och jag känner mig urkass efter det.
Inga glada miner här och dessutom har jag hemlängtan...
buhu
kram
ANKi
Utredningen var tuff idag, med mängder av tester och jag känner mig urkass efter det.
Inga glada miner här och dessutom har jag hemlängtan...
buhu
kram
ANKi
Denna går varm...
Bloggtorka
Jag har så himla svårt att vet vad jag ska blogga om!!!???
det kanske inte är så roligt att veta hur det ligger till på Tallis, eller vad gör om dagarna.
Tyvärr har vi inget fotoprogram här och vi får inte ladda ner ngt heller.
Ge mig gärna några tips eller ställ en trevlig/seriös fråga så kan jag blogga om det, det kanske är något som du vill ha reda på om något som jag inte nämnt innan...
Shoot man shoot...
????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????
kram
ANKi
det kanske inte är så roligt att veta hur det ligger till på Tallis, eller vad gör om dagarna.
Tyvärr har vi inget fotoprogram här och vi får inte ladda ner ngt heller.
Ge mig gärna några tips eller ställ en trevlig/seriös fråga så kan jag blogga om det, det kanske är något som du vill ha reda på om något som jag inte nämnt innan...
Shoot man shoot...
????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????
kram
ANKi
Tråkigt en lördagsmorgon
1. Tre namn jag lyssnar till:
Svea, ANki och angelica
2. Någonting jag tycker om med mig själv:
omtänksam person och trevlig
3. Någonting jag inte tycker om med mig själv:
Just nu min vikt.
4. Detta är jag rädd för:
Alla sorters insekter
5. Tre saker jag vill ha varje dag:
en kram, bra mående, och saker att göra
6. Tre saker jag absolut inte kan göra:
Sticka härifrån, komma ihåg saker, schema
7. Detta tycker jag om att göra:
Sjunga, sitta vid datorn och prata
8. Detta vill jag göra just nu:
dricka mera kaffe
9. Bästa känslan:
Lycka
10. Värsta känslan:
Ångest och smärta
11. Egenskaper jag gärna ser att min partner har:
Omtänksam, kärleksfull och bra humor
12. Är jag kär just nu?
Nja
13. Jag vill gifta mig…
ALDRIG…
14. Följande tre saker vill jag göra innan jag dör:
Bli frisk, vinna på Lotto, ut och resa
15. Min käraste ägodel:
Mina kläder
16. Något jag vill ha i present:
Hello Kitty-grejer
17. Detta har jag på mig just nu:
Mjukisbyxor och en rosa hoodis
18. Favoritkläder:
Leggings och en lång tröja
19. Favoritdjur:
Katt, hund
20. Följande musikstilar tilltalar mig mest:
Sing and songwriters
21. Favoritlåtar just nu:
Mad world och Förevigt nu
22. Roligaste/tråkigaste ämne i skolan:
Läser bara svenska,
23. Stjärntecken:
Våg
24. En bok jag älskar:
Så länge vi båda andas
25. En film jag älskar:
Remember me
26. Tv-program jag gillar:
alla vampyrserier
27. Favoritdoft:
SJP
28. Detta äter jag gärna:
Jag är en allätare
29. Dricker helst:
Cola zero
30. Favoritgodis:
nötter
31. Hit vill jag gärna åka på semester:
Thailand
32. Färg på mina ögon:
Blå
33. Min längd:
156
34. Jag tror på:
Änglar
35. Jag spelar:
ALLAN
36. Person jag beundrar:
Alla som är sig själv och lever sitt liv på det allra bästa möjliga sätt
37. Så här bor jag:
Rättspsyk..har ingen lägenhet
38. Antal döda krukväxter i hemmet:
En halv skulle jag tippa på
39. Det här tänder mig:
kramar
40. Det här gör mig avtänd:
otrohet
41. Favoritfärg:
Hm kan det vara rosa?
42. Favoritcitat:
Jag kan jag vill jag ska
43. En hemlighet jag vet:
Säger jag det, Då blir det ju ingen hemlighet, :P
44. Bästa present jag fått
en kamera för många herrans år sedan
45. Senast köpta skiva:
Amanda Jenssen
46. Det jag är mest nöjd över med mitt utseende är:
Mina ögon
47. Det jag är minst nöjd över mitt utseende är:
Vikten
48. Udda förmåga/egenskap:
kan stirra med ögonen så de darrar
49. Om jag vore ett djur skulle jag vara:
en katt
50. Vad lyssnar du på just nu?
Det är alldeles tyst här
51. Vad har du gjort/ska du göra idag?
Varit i sängen och nu vid datorn.
52. Var är dina föräldrar födda?
Listerlandet
53. Vad är det senaste du installerade på datorn?
inget
54. Vilken är din favoritrestaurang?
har ingen
55. När badade du i en pool senast?
oh det var i veckan när jag simmade
56. Har du varit med i någon skolpjäs?
gått teater
57. Hur många barn vill du ha?
Inga för tillfället
58. Vilken musikstil tycker du mest illa om?
dansband
59. Har du bestämt dig för vad du ska rösta på i valet?
Det har redan varit val.
60. Vad har du för TV-kanaler?
en himla massa
61. Har du åkt moped någon gång?
Ja, många gånger hade en egen
62. Har du busringt någon gång?
Ja
63. Har du fått felparkeringsböter?
Nej
64. Har du hoppat/kan du tänka dig att hoppa bungy-jump eller fallskärm?
Nej inte hoppat men skulle vilja hoppa tandem
65. Vilken är den plats längst bort som du har besökt?
turkiet
66. Har du en egen trädgård?
Nja
67. Vilken är din favorit bland tecknade serier?
Nemi
68. Kan du alla orden i nationalsången?
Ja alla verser också.
69. Badkar eller duschkabin?
duschkabin
70. Vilken är den bästa film du sett senaste månaden?
Remember me
71. Favoritpizza?
quattro stagione
-
72. Chips eller popcorn?
chips
73. Vilken färg på läppstift använder du?
usch för läppstift
74. Har du rökt jordnötsskal någon gång?
Va?...mycket har jag rökt men ej det...
75. Har du någonsin varit med i en skönhetstävling?
Nej, fy fan
76. Apelsin- eller äppeljuice?
Apelsin
77. Vem är den senaste som du åt ute med, vad åt ni?
I matsalen på Tallis, andra patienter
78. Favoritchoklad?
tål det inte
79. När röstade du senast?
när det var val
80. När åt du en hemodlad tomat sist?
Somras
81. Har du vunnit en prispokal någon gång?
JA
82. Är du bra på matlagning?
Ja om jag får hjälp
83. Klarar du att tanka själv?
Har gjort det till moppen
84. Har du beställt något från något av de där shoppingprogrammen som går på reklamteve-kanalerna?
Aldrig
85. Pepsi eller Coca Cola?
Båda bara det är light
86. Har du varit tvungen att använda uniform i något jobb?
Nej
87. Vad var det senaste du handlade?
Cigg
88. Har du kräkts offentligt?
Ja,
89. Vill du helst bli mångmiljardär eller hitta den sanna kärleken?
pengar!!!
90. Tror du på kärlek vid första ögonblicket?
Ja.
91. Har du ringt något betalnummer?
Ja
92. Kan man vara vän med sitt ex?
absolut
93. Vem var det du besökte på sjukhus senast?
jag är inlagd på ett sjukhus
94. Hade du mycket hår som liten bebis?
Ja ganska
95. Vad har du för meddelande på din telefon/mobilsvar?
vet inte för jag ringer inte mig själv..
96. Vad har du i din väska?
Plånbok.
97. Någon favoritsak du gör innan du går och lägger dig?
Lyssnar på musik
98. Vad är du tacksam för idag?
Att jag fortfarande lever
99. Var hittade du den här listan?
Hanna hittade den till mig...
100. Tre personer jag vill ska fylla i denna enkät:
Alla som har JÄVLIGT tråkigt
kram
ANKi
Lördag morgon
Helgen är inkommen till mitt liv just nu men tro inte att jag sover längre för det. Hade en himla massa bekymmer för att kunna somna i natt. Jag tror klockan närmade sig 02.00 innan ögonen gick ihop. Alltid likadant. Men jag hade ju sovit ganska mycket igår också. Men det gör jag tack vare mina meds. De får mig att bli så trött att ögonen går i kors vilket inte är något kul. I morse vaknade jag vid 5 men lyckades somna om till halv 7 istället och då kan jag säga att jag har haft lite sovmorgon. Så nu har jag precis tagit min första cigg och en kopp kaffe. Det är så dagen börjar för min del. Alltid samma visa, det går liksom inte att ändra på det, jag måste ha mina rutiner. Men igår tänkte jag ställa klockan på ringning men sen fattade jag att det skulle bara vara lönlöst jag vaknar ju alltid innan den piper igång.
Vid halv 10 idag ska jag till psykologen, utredningen är inte klar hos henne än men jag vet inte om detta är sista gången eller om jag har en till kvar. Det får jag väl reda på idag skulle jag tro. Sen ska ju arbetsterpeuten och psykologen skriva ihop utredningen och sen får jag "domen", jag hoppas innerligen att det inte visar på någon diagnos men ändå, det kanske hade underlättat när jag ska komma hem så att jag får den hjälpen jag behöver. Troligtvis så kommer läkaren vilja ha mig på ett öppet LPT, min OAS sade det till mig. Det betyder att jag kan vara i hemmet men ändå ha ett LPT på mig. Och då måste jag följa de regler som de sätter upp för mig och avviker jag från dem eller hittar på något annat dumt så har de rätt till att ta in mig igen och då blir det väl Växjö. Men så roligt ska de inte få ha det. Det är bara mina meds som jag är lite loj mot. Sen ett boende, jag vet inte om det blir ett gruppboende eller egen lägenhet eller något annat, det får nästan min kommun och mitt landsting komma med förslag. Men jag kommer inte flytta tillbaka till sölvesborg. NOT!
Nej nu går jag och hämtar tidningen + en kopp kaffe till. Återkommer senare
kram
ANKi
Vid halv 10 idag ska jag till psykologen, utredningen är inte klar hos henne än men jag vet inte om detta är sista gången eller om jag har en till kvar. Det får jag väl reda på idag skulle jag tro. Sen ska ju arbetsterpeuten och psykologen skriva ihop utredningen och sen får jag "domen", jag hoppas innerligen att det inte visar på någon diagnos men ändå, det kanske hade underlättat när jag ska komma hem så att jag får den hjälpen jag behöver. Troligtvis så kommer läkaren vilja ha mig på ett öppet LPT, min OAS sade det till mig. Det betyder att jag kan vara i hemmet men ändå ha ett LPT på mig. Och då måste jag följa de regler som de sätter upp för mig och avviker jag från dem eller hittar på något annat dumt så har de rätt till att ta in mig igen och då blir det väl Växjö. Men så roligt ska de inte få ha det. Det är bara mina meds som jag är lite loj mot. Sen ett boende, jag vet inte om det blir ett gruppboende eller egen lägenhet eller något annat, det får nästan min kommun och mitt landsting komma med förslag. Men jag kommer inte flytta tillbaka till sölvesborg. NOT!
Nej nu går jag och hämtar tidningen + en kopp kaffe till. Återkommer senare
kram
ANKi
Idol, jag klagar
Jag vill bara klaga på all denna reklam, man hinner inte ens sätta sig ner efter en paus och det kommer en direkt efter.
men inte bara klagan...Jay du fångade mig i kväll.. och Linnea alltid lika bra, diggar hennes röst
Nu åter till TV-n
kram
ANKi
men inte bara klagan...Jay du fångade mig i kväll.. och Linnea alltid lika bra, diggar hennes röst
Nu åter till TV-n
kram
ANKi
Brukar, vem, har, hur, tror...
Brukar du...
...titta på dig själv i spegeln? Ja
...gnälla? ja ibland...
...skrika? aldrig
...sova? NJAO det går upp och ner.
...ha ångest? ja det händer
...skada dig själv med flit? altt mer sällan
...ta mediciner som du inte borde ta? Nej.
...vilja dö? Ja
...drömma mardrömmar? Jämt
...drömma sexdrömmar? hihi
...ta droger? Nej inte nu längre
...försöka vara annorlunda? Nja ibland för att ”passa in”
...klä dig i svart? Jadå
...gå till kyrkan? det händer
...gå i skolan? Nej
...röka? alldeles för mycket
...ha sex? Nej
...ljuga?Kan inte ljuga, börjar bara skratta då
...hata folk? aldrig
...lita på folk? Både och
Vem...
...saknar du? Min lillebror
...vill du döda? Ingen
...rörde dig sist? kommer inte ihåg
...vill du slå? ingen...kysste dig sist? Skulle ni allt bra gärna vilja veta
...vill du kittla? Min kontaktperson hihi
...kramade du sist?Min kontaktperson
...vill du prata med? Jag pratar med de flesta
...skrek du på sist? En medpatient
...vill du vara som? Jag vill vara mig själv
...sårade dig sist? kanske ngn medpatient
...vill du bli galet full med? Min kompis
...gjorde dig riktigt glad senast: En medpatient
...fick du sms från senast: Hanna
...ringde dig senast? mamma
...är snyggast på jorden? Den du ser i spegeln
Har du...
...för många vänner? Nej det kan jag inte påstå
...förföljelsemani? vet ej om man kan kalla det så
...tvångstankar? Ja
...någon annan psykisk sjukdom? Ja
...någon fysisk sjukdom? nopp
...någon skada: inte för tillfälligt
...färgat håret? Ja alldeles för mycket.
...brutit några ben? Nej
...några piercings? nej
...egen dator? Ja
...bra självförtroende? Nej
...kysst någon? Gud vad skönt att kyssa någon.
...sagt jag älskar dig till någon idag? nej
....dumpat någon? Ja,
...lämnat landet? Ja.
...tuttat eld på nått? mmm
...gjort något olagligt? alldeles för ofta
Hur...
...går du? som en tönt
...svarar du i telefonen: Ja ANgelica
...fördriver du tiden? Framför datorn och tittar på Tv..
...mycket pengar har du? ALLdeles för lite att shoppa för
...tjänar du pengar? tjänar inget
...ofta diskar du? aldrig, vi har diskmaskin
...ofta städar du? 1-2ggr/vecka
...många stör du dig på: Det beros på
...Ofta träffar du din familj? Någon gång/månad
Tror du...
...att du kommer bli något? Jag är den jag är när jag inte blev som jag skulle.
...på gud? ja och nej
...på rymdvarelser? kan ni visa mig någon???
...att folk tycker om dig? Jag hoppas det
...på ett liv efter detta? Vet att det finns dlera liv!!!
...att fiskar kan tänka? Hihihi de är ju lite knäppa
...att du kommer leva länge? Det kan du ge dig /(/(&% på.
Hoppas det inte gjorde ngt Hanna att jag kopierade dessa..hade inget att göra..
kram
ANKi
Krisplanen + en liten fråga
Ja då har jag börjat följa min krisplan. Det jag har gjort är
duschat, suttit/sitter vid datorn, spelat kort, är på nedervåningen.
Jag har en hel del saker jag också kan göra men det är dessa som hjälper bäst. Sen blir det väl lite TV och IDOL. Jag vet inte om jag vill prata med personalen, tyvärr jobbar inte A i natt. Hoppas att det blir någon braig iaf.
Är det någon som har en sådan där "Vad gör du lista"?? Kanske som jag kan kopiera så att jag har ngt att göra när IDOL är slut..
kramis
ANKi
duschat, suttit/sitter vid datorn, spelat kort, är på nedervåningen.
Jag har en hel del saker jag också kan göra men det är dessa som hjälper bäst. Sen blir det väl lite TV och IDOL. Jag vet inte om jag vill prata med personalen, tyvärr jobbar inte A i natt. Hoppas att det blir någon braig iaf.
Är det någon som har en sådan där "Vad gör du lista"?? Kanske som jag kan kopiera så att jag har ngt att göra när IDOL är slut..
kramis
ANKi
denna vill jag ha...
Just nu i detta läge skulle denna göra mig lycklig...
Denna dag är kass
Just det, jag orkar inte med denna dag mera. Mår verkligen skit och önskar inget hellre än att det ska vara torsdagen den 25e så jag hade kunnat åka ner till min moder. Pallar inte vara här mera. Utredningar, terapier, mat och en massa annat skit som jag tycker bara är BLÄ...
Nu kom chefen in..alltså chefen för avd 64 och tallis. Hon har fått visa sig ganska mycket denna vecka för det har varit mycket personal som är sjuka. Men nu verkar det som om de har kryat på sig lite.
Skulle egentligen varit på stadsperm nu men ni ska se vädret i växjö, ja se det snöar, ja se det snöar, det var väl roligt hurra....NOT!! Jag hatar detta jävla väder, jag vill att det ska vara sommar. Men ja nu är det väl som det är.
Chefen kom in med en ny radio/cd-spelare. Våran gamla har gått sönder. Och kan ni tänka er vilken färg det blev ;)...PINK!!
Snart är det dags för kvällsmat, det är en sak som vi göt ganska ofta på detta ställe, vi äter och äter och äter...
Vad jag ska äta nu har jag ingen aning om men det blir väl lite yoggi och musli. Det gamla vanliga med andra ord.
jag skriver mera senare...personal sitter vid sidan om mig..hmm
kram
ANKi
Nu kom chefen in..alltså chefen för avd 64 och tallis. Hon har fått visa sig ganska mycket denna vecka för det har varit mycket personal som är sjuka. Men nu verkar det som om de har kryat på sig lite.
Skulle egentligen varit på stadsperm nu men ni ska se vädret i växjö, ja se det snöar, ja se det snöar, det var väl roligt hurra....NOT!! Jag hatar detta jävla väder, jag vill att det ska vara sommar. Men ja nu är det väl som det är.
Chefen kom in med en ny radio/cd-spelare. Våran gamla har gått sönder. Och kan ni tänka er vilken färg det blev ;)...PINK!!
Snart är det dags för kvällsmat, det är en sak som vi göt ganska ofta på detta ställe, vi äter och äter och äter...
Vad jag ska äta nu har jag ingen aning om men det blir väl lite yoggi och musli. Det gamla vanliga med andra ord.
jag skriver mera senare...personal sitter vid sidan om mig..hmm
kram
ANKi
En ny morgon
Äntligen fredag, nu är snart veckan slut och helgen stundar. I helgen ska jag inte göra mycket, främst sk jag till psykologen nu imrogon kl 9.30 och sluföra utredningen för jag tror att det är sista gången hos henne. Jag har även blivit erbjuden att få gå och prata med henne efter utredningen och jag tror jag ska tacka ja till det. Jag behöver verkligen någon att prata med. Jag har liksom så mycket som vill komma ut från mitt innersta och då kan ju en psykolog vara till stor hjälp. Visst jag har ju mitt team här ute men vi pratar inte riktigt om så djupa saker. Men visst vi pratar vi också det är inte det men det hade varit skönt med en som tillhör den yttre kretsen.
Hur länge jag ska stanna i växjö det vet jag inte men jag flyttar nog inte detta året. Min kommun och mitt landsting måste ju finna någonstans för mig att bo på och det enda kravet jag har är att det blir i blekinge men inte i sölvesborg. Det är inte det att sölvesborg är fult men jag har för dåliga minnen därifrån och väldigt mycket närmare kristianstad.
Idag ska jag ha syterapi med två andra tjejer inne på kliniken, jag ska fortsätta med min skinnväska som jag gör, igår när jag var där så färgade vi den i rosa såklart. Och nu vet jag inte riktigt vad vi ska göra med den om vi kanske ska stansa hål så att jag kan börja sy ihop den, oh det är så spännande med nya saker och grejer man inte gjort tidigare jag blir så lycklig när saker och ting blir färdigt.
Annars idag ska jag inte göra så mycket, kanske ta en stadsperm på eftermiddagen om jag orkar annars ska jag nog bara ta hand om mig själv...hur man nu gör det. Vi får se...
kram
ANKi
Hur länge jag ska stanna i växjö det vet jag inte men jag flyttar nog inte detta året. Min kommun och mitt landsting måste ju finna någonstans för mig att bo på och det enda kravet jag har är att det blir i blekinge men inte i sölvesborg. Det är inte det att sölvesborg är fult men jag har för dåliga minnen därifrån och väldigt mycket närmare kristianstad.
Idag ska jag ha syterapi med två andra tjejer inne på kliniken, jag ska fortsätta med min skinnväska som jag gör, igår när jag var där så färgade vi den i rosa såklart. Och nu vet jag inte riktigt vad vi ska göra med den om vi kanske ska stansa hål så att jag kan börja sy ihop den, oh det är så spännande med nya saker och grejer man inte gjort tidigare jag blir så lycklig när saker och ting blir färdigt.
Annars idag ska jag inte göra så mycket, kanske ta en stadsperm på eftermiddagen om jag orkar annars ska jag nog bara ta hand om mig själv...hur man nu gör det. Vi får se...
kram
ANKi
Röntgen och en massa annat
Ja det har varit en hektisk vecka nu, äntligen snart helg då jag kan ta det lugnt förutom att jag ska till psykologen på lördag kl 9.30. Men annars står det inget annat på schemat denna helg och så vill jag att det ska vara.
Nästa vecka åker ju jag på perm hem till min kära mor, det ska bli skönt att få komma härifrån lite men också skrämmande för jag ska ju åka helt själv, ingen beh.resa utan verkligen en perm, den första på ett år.
Var en runda hos arbetsterapeuten idag, skulle svara på några frågor angående hjälpmedel. Så nu är det bara att vänta och se om jag får någon, utredningen är ju inte klar.
Är trött så in i....orkar inte skriva ngt vettigt..
kram
ANKi
här är det fullt
Jepp det är fullt på schemat, har itdigt i morse varit på sjukhuset och gjort en CT-skalle. Jag har ju haft kramper så de ska utreda det nu. Men jag vet att jag inte har EP. Troligtvis är det pga medicinerna som gjort det. I eftermiddag ska jag till syterapin och direkt efter det ska jag till arbetsterapeuten och svara på frågor angående hjälpmedel, jag kanske ska få en handi. Berättar mer om det när jag fått besked om jag nu ska ha en sådan.
Sitter nu vid datorn och lyssnar på spotify. Svenska akademien är det som går nu.
Annars är jag ganska trött, tänkte lägga mig på soffan och vila lite, ska bara dricka upp kaffet och ta en halva cigg. Personalen är nere i källaren på handledning.
skriver mer i kväll..
kram
ANKi
Sitter nu vid datorn och lyssnar på spotify. Svenska akademien är det som går nu.
Annars är jag ganska trött, tänkte lägga mig på soffan och vila lite, ska bara dricka upp kaffet och ta en halva cigg. Personalen är nere i källaren på handledning.
skriver mer i kväll..
kram
ANKi
Deppigheten
Jo jag är ganska deppig av mig just nu. Jag mår ganska dåligt men jag kan inte sätta fingret på vad det är. Lite har att göra med utredningen och lite är nog allmänt.
Jag har svårt för en hel del saker men personalen försöker hjälpa mig så mycket de bara kan. Men det är svårt att ta emot hjälpen nu. Jag är då rädd att jag kommer att stanna här längre än vad det är tänkt. Innan när jag skulle göra mina sysslor hade jag kollat på andra hur de gjorde, man kan säga att jag härmade dom men nu så går inte det mer och jag står då handfallen ibland och vet inte riktigt vad jag ska göra. Det är precis som om jag inte lär mig det, det bara försvinner ur min hjärna och då blir det svårt att utföra det. Vissa saker kanske är så självklara för vissa att göra men för mig går det bara inte. Och allt detta gör mig ledsen. Jag vill så mycket men det blir inte så utav det. Vissa saker är så pinsamma att nämna för andra för det är som sagt självklara saker men jag fattar inte eller så glömmer jag bort det.
Jag vet inte om jag ska få en handiphone, L nämnde det bara första gången jag var hos henne och inte mera så nu vet jag inte om jag får den. Det hade ju underlättat för mig men det är inte jag som bestämmer.
Ibland får jag lust att bara lägga ner allt, jag blir så trött på mig själv.
Nu är alla tjejer vakna, ovanligt. Det brukar bara vara jag och en till men det är två som ska åka iväg.
ja ja, nu ska jag gå och fylla på kaffet och läsa DN.
kram
ANKi
Jag har svårt för en hel del saker men personalen försöker hjälpa mig så mycket de bara kan. Men det är svårt att ta emot hjälpen nu. Jag är då rädd att jag kommer att stanna här längre än vad det är tänkt. Innan när jag skulle göra mina sysslor hade jag kollat på andra hur de gjorde, man kan säga att jag härmade dom men nu så går inte det mer och jag står då handfallen ibland och vet inte riktigt vad jag ska göra. Det är precis som om jag inte lär mig det, det bara försvinner ur min hjärna och då blir det svårt att utföra det. Vissa saker kanske är så självklara för vissa att göra men för mig går det bara inte. Och allt detta gör mig ledsen. Jag vill så mycket men det blir inte så utav det. Vissa saker är så pinsamma att nämna för andra för det är som sagt självklara saker men jag fattar inte eller så glömmer jag bort det.
Jag vet inte om jag ska få en handiphone, L nämnde det bara första gången jag var hos henne och inte mera så nu vet jag inte om jag får den. Det hade ju underlättat för mig men det är inte jag som bestämmer.
Ibland får jag lust att bara lägga ner allt, jag blir så trött på mig själv.
Nu är alla tjejer vakna, ovanligt. Det brukar bara vara jag och en till men det är två som ska åka iväg.
ja ja, nu ska jag gå och fylla på kaffet och läsa DN.
kram
ANKi
Onsdag morgon
God morgon alla pigga och vakna. Idag ska jag till psykologen vid 10 och göra tester, vilka det är har jag ingen aning om, det dår tiden utvisa.
Annars ska jag iväg och simma idag med H och sen i kväll bär det av till Alvesta och länkarna.
Igår var verkligen en pissdag, jag hade sådan ångest när jag skulle lägga mig att A satt vid min säng ett tag, snällt av henne. Jag kommer inte ihåg när jag somnade men vaknade nu vid 06. Vad mer kan jag skriva...eftersom det bara är en vecka tills jag åker på perm så ska vi skriva en resplan idag, alltså jag och H.
Fan jag måste ner i tvätt stugan....får ta de senare idag..innan psykologen..
kram
ANKi
Annars ska jag iväg och simma idag med H och sen i kväll bär det av till Alvesta och länkarna.
Igår var verkligen en pissdag, jag hade sådan ångest när jag skulle lägga mig att A satt vid min säng ett tag, snällt av henne. Jag kommer inte ihåg när jag somnade men vaknade nu vid 06. Vad mer kan jag skriva...eftersom det bara är en vecka tills jag åker på perm så ska vi skriva en resplan idag, alltså jag och H.
Fan jag måste ner i tvätt stugan....får ta de senare idag..innan psykologen..
kram
ANKi
Jag blir så ledsen...
....när jag läser om så många tjejer som har ätstörningar. Jag har ju själv varit i skiten och vet hur svårt det är att ta sig upp ur det träsket. Visserligen har ju jag en hel del andra problem som jag ständigt arbetar med men när min ätstörning var som värst för lite mer än ett år sedan så var det bara mat mat mat. Det fanns inte plats för något annat. Men min envishet tog tag i mig och jag kom ur träsket. Jag önskar inte ens min värsta fiende en ätstörning, det tär så mycket på jaget och dessutom på alla i ens närhet. Jag vill så gärna hjälpa er tjejer men nu har jag mycket med mig själv men det finns några som ligger mig närmare om hjärtat. Så kämpa vidare, låt inte monstret bita er i hasorna...
kram
ANKi
kram
ANKi
Blir det bättre??
Mår fortfarande kasst. Och jag vet inte riktigt varför men jag är deppig. Jobbigt när jag inte kan sätta fingret på vad det är. Vill bara dra något över mig och glömma bort allt. Tänker gå upp på mitt rum och bara vara...
kram
ANKi
kram
ANKi
Ny dag och pissigt mående
Ja just det. pissigt mående. Ska till arbetsterapeuten idag och fortsätta med ADL-frågorna. Så det betyder att jag ska så snällt sitta och berätta det jag är dålig på att göra men som vissa personer har sagt till mig så är jag ju bara lat och får inte tummen ur... eller så var det medicinernas fel. Vad ska jag lite på. Det är bara det att jag blir så himla ledsen, tack o lov så var T uppe och hon kunde trösta mig. Det är tur att vi har varandra för det är lättare för en av de andra tjejerna att förstå än personalen. Inget illa om personalen men de har nog inte varit i samma sits som vi här på Tallis.
Utredningen tär verkligen på mig. Den var mycket jobbigare än vad jag hade trott, speciellt hos L än hos S. Hoppas bara det går bra idag och att jag inte börjar gråta men det finns en stor risk att jag kommr att göra det.
Jag vet inte hur det blir med kören, ska nog dit idag men jag kommer inte kunna gå luciatåget, jag kan inte säga hur det kommer att se ut för mig i december. Ska man vara med i Luciatåget så ska man ju vara med varje gång och det kan inte jag garantera. Jag får se hur det artar sig.
Nästa torsdag-fredag åker jag på permision hem till modern, ska ta bussen till Ronneby sen kommer hon och hämtar mig där på stationen hoppas jag. Jag vet inte riktigt hur lång tid det tar med buss eller hur dyrt det är. Men det finn en bushållsplats lite längre bort här så jag behöver inte traska ner ända till centrum, vilken tur jag har.
Jag vill bara gråta hela tiden. det är precis som om det aldrig tar slut för min del. Det ligger och trycker bak ögonen hela tiden så minsta lilla sak får tårar att börja rinna.
nej nu ska jag nog ut och ta en cigg och lugna ner mig...
kram
ANKi
Utredningen tär verkligen på mig. Den var mycket jobbigare än vad jag hade trott, speciellt hos L än hos S. Hoppas bara det går bra idag och att jag inte börjar gråta men det finns en stor risk att jag kommr att göra det.
Jag vet inte hur det blir med kören, ska nog dit idag men jag kommer inte kunna gå luciatåget, jag kan inte säga hur det kommer att se ut för mig i december. Ska man vara med i Luciatåget så ska man ju vara med varje gång och det kan inte jag garantera. Jag får se hur det artar sig.
Nästa torsdag-fredag åker jag på permision hem till modern, ska ta bussen till Ronneby sen kommer hon och hämtar mig där på stationen hoppas jag. Jag vet inte riktigt hur lång tid det tar med buss eller hur dyrt det är. Men det finn en bushållsplats lite längre bort här så jag behöver inte traska ner ända till centrum, vilken tur jag har.
Jag vill bara gråta hela tiden. det är precis som om det aldrig tar slut för min del. Det ligger och trycker bak ögonen hela tiden så minsta lilla sak får tårar att börja rinna.
nej nu ska jag nog ut och ta en cigg och lugna ner mig...
kram
ANKi
Förevigt nu
Alltet är här, glöm sedan,glöm då
Himlen kan vänta fast vi ser mer mot det blå
Hoppas allt för mycket men vi vet ändå
att slutet har sin hemlighet
Liten Lena svävar såsom en ängel
Hon dansar för livet, förlivet över ängen
Tornets tinnar klockar, kyrkogården suckar
Vid trädet står en sorgeman
Varför?
Varför skall rosen som nyss var ett frö
uti solens strålar vissna och dö?
Liten Lena undrar det hörs inga svar
ur djupet hörs en sorgsång
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Så hos mig vill att stunden stannar
Förevigt, för alltid
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevig, förevigt nu
Kanske tillsammans så griper vi sommarn
vi famnar om solen och håller i dagen
Kanske lurar döden närmare Gud
Vi tror att fast vi inte vet
Liten Lena svävar såsom en ängel
Hon bär sin sorg men hon dansar över ängen
Trasten galet kvittrar och vinden står stilla
suckar om en evighet
Varför
Varför skall rosen som nyss var ett frö
Uti solens strålar vissna och dö?
Liten Lena undrar de hörs inga svar
ur djupet hörs en sorgsång
Förevigt nu, låt mig få va förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevigt, för alltid
Förevigt nu låt mig få va, förevigt nu
Så hos mig vill jag att stunden stannar
Förevigt, förevigt nu
Vad är det som är fel??
Är jag bara lat? Är det bara jag som inte kan få tummen ur )/&&%¤#"... Jag bara undrar. Enligt en viss person är jag som jag är pga medicinerna och från en annan hör man att man bara är lat. Varför är det som det är?? Hur ska jag klara att stå upp för mig själv och inte låta andra styra mig???
Jag är som jag är. Men vad är det som är fel?? Jag vill veta. Finns det en orsak till att jag är som jag är eller är det bara en stor lathet från min sida?
Denna person betyder mycket för mig. Jag är praktiskt taget uppvuxen hemma hos henne så allt hon säger etsar sig fast i min hjärna. Jag blir bara så ledsen, de gör mig förvirrad. Ska jag bryta kontakten med dom eller ska jag behålla den? Alla dessa frågor som jag bara har svaret på, hur hittar jag svaret???
Jag är konfys av allt detta som pågår just nu, det är nästan för mycket för mig, jag vet inte när jag ska stanna upp.
Och all denna ledsamhet och irritation som jag känner men som jag inte får ut. Hur ska jag göra?
Tårar rinner, ilskan ligger och trycker. Ja allt känns bara så fel...
kram
ANKi
Jag är som jag är. Men vad är det som är fel?? Jag vill veta. Finns det en orsak till att jag är som jag är eller är det bara en stor lathet från min sida?
Denna person betyder mycket för mig. Jag är praktiskt taget uppvuxen hemma hos henne så allt hon säger etsar sig fast i min hjärna. Jag blir bara så ledsen, de gör mig förvirrad. Ska jag bryta kontakten med dom eller ska jag behålla den? Alla dessa frågor som jag bara har svaret på, hur hittar jag svaret???
Jag är konfys av allt detta som pågår just nu, det är nästan för mycket för mig, jag vet inte när jag ska stanna upp.
Och all denna ledsamhet och irritation som jag känner men som jag inte får ut. Hur ska jag göra?
Tårar rinner, ilskan ligger och trycker. Ja allt känns bara så fel...
kram
ANKi
Eftermiddagen är snart förbi
Har precis varit på en föreläsning som kvinnojouren hade. Ganska så intressant.
Nu ska jag snart städa frågan är bara om personalen kommer ihåg att de ska hjälpa mig. De som kommer ihåg det mest är ju H och P, mina kontaktpersoner. De andra vet jag inte hur de tänker men iaf.
(Ina, jag vet inte vad jag ska säga, det ligger mig för nära i tiden att nämna det för någon vad det var som fick mig att hamna på rättspsyk, kanske lite längre fram)
Annars har dagen varit sådär, det blev ingen missbruksgrupp, de var på utbildning men de hade inte sagt det till mig så jag stod där så snällt och väntade. Lite putt blir man.
Imorgon ska jag till Lisa, fortsätta med ADL-frågorna. Jag hoppas på en handiphone snart, så att allting kommer att bli bättre för mig.
Nu ska jag ta en cigg och sen vet jag faktiskt inte...skriver mer i kväll...
kram
ANKi
Nu ska jag snart städa frågan är bara om personalen kommer ihåg att de ska hjälpa mig. De som kommer ihåg det mest är ju H och P, mina kontaktpersoner. De andra vet jag inte hur de tänker men iaf.
(Ina, jag vet inte vad jag ska säga, det ligger mig för nära i tiden att nämna det för någon vad det var som fick mig att hamna på rättspsyk, kanske lite längre fram)
Annars har dagen varit sådär, det blev ingen missbruksgrupp, de var på utbildning men de hade inte sagt det till mig så jag stod där så snällt och väntade. Lite putt blir man.
Imorgon ska jag till Lisa, fortsätta med ADL-frågorna. Jag hoppas på en handiphone snart, så att allting kommer att bli bättre för mig.
Nu ska jag ta en cigg och sen vet jag faktiskt inte...skriver mer i kväll...
kram
ANKi
Måndag morgon
God morgon alla pigga och vakna. Odag är det en ny dag och jag känner mig inte bättre för det. tyvärr. Har redan varit nära till tårar nu på morgonen. Pratade lite med nattpersonal nu på morgonen,jag vet inte om det var givande men jag fick ur mig en dal grejer. t.ex lite om min schemabilder som jag har, jag glömmer liksom att kolla på dem , de ligger för det mesta i en hög på skrivbordet och sen glömmer vi att göra nya bilder för nästa dag, dels för att jag glömmer det och att peersonalen glömmer det. Ingen reda med någonting.
Idag ska jag till missbruksgruppen och jag är ju själv där med 2 behandlingspedagoger så det blir ganska intimt med frågor och betraktelser. Jag blir ganska ofta ledsen på dessa sammankomster, för det är så jobbigt att prata om mina missbruksproblem. Jag har nästan precis förstått att jag har problem med det. Jag går ju på länkarna på onsdagar i Alvesta för att få prata med likasinnade men jag vet inte om det hjälper så mycket.
Idag kommer också kvinnojouren hit på en föreläsning, vad de ska prata om vet jag inte men man kan ju ana. Hur länge det blir vet jag inte men jag ska inte till biblioteket idag, väljer föreläsningen istället.
Sen är det städning av toaletterna när vi har ätit kvällsmat. Hoppas nu att personalen läser mitt schema som jag och H har gjort för där står det vad de ska hjälpa mig med.
Jag blir bara så arg och irreterad på mig själv att jag inte klarar vissa saker. jag är ju ändå 27år gammal och borde veta bättre hur vissa saker ska göras. Men ärligt jag kan inte tänka på vissa saker för jag glömmer bort det. Jag glömmer bort hur jag ska göra saker och ting och hur jag ska börja med saker. Jag kan stå helt handfallen i en bra stund innan jag fattar vad det är jag ska göra. Som t.ex städningen, det kan ta flera timmar innan jag kommer igång men jag måste ha någon som säger till mig att "kom nu ska vi städa". Känns jättelöjligt.
Oj det blev visst en hel del att säga nu på morgonen..återkommer senare idag.
KRAM
ANKi
Idag ska jag till missbruksgruppen och jag är ju själv där med 2 behandlingspedagoger så det blir ganska intimt med frågor och betraktelser. Jag blir ganska ofta ledsen på dessa sammankomster, för det är så jobbigt att prata om mina missbruksproblem. Jag har nästan precis förstått att jag har problem med det. Jag går ju på länkarna på onsdagar i Alvesta för att få prata med likasinnade men jag vet inte om det hjälper så mycket.
Idag kommer också kvinnojouren hit på en föreläsning, vad de ska prata om vet jag inte men man kan ju ana. Hur länge det blir vet jag inte men jag ska inte till biblioteket idag, väljer föreläsningen istället.
Sen är det städning av toaletterna när vi har ätit kvällsmat. Hoppas nu att personalen läser mitt schema som jag och H har gjort för där står det vad de ska hjälpa mig med.
Jag blir bara så arg och irreterad på mig själv att jag inte klarar vissa saker. jag är ju ändå 27år gammal och borde veta bättre hur vissa saker ska göras. Men ärligt jag kan inte tänka på vissa saker för jag glömmer bort det. Jag glömmer bort hur jag ska göra saker och ting och hur jag ska börja med saker. Jag kan stå helt handfallen i en bra stund innan jag fattar vad det är jag ska göra. Som t.ex städningen, det kan ta flera timmar innan jag kommer igång men jag måste ha någon som säger till mig att "kom nu ska vi städa". Känns jättelöjligt.
Oj det blev visst en hel del att säga nu på morgonen..återkommer senare idag.
KRAM
ANKi
Lite iallafall
Det blev lite prat iaf, jag försöker att inte stänga inne med saker och ting, det är svårt men jag prövar mig fram. Man måste ju krypa innan man kan gå...
Jag vet inte vad jag gör för fel?? Är jag i vägen? Är jag jobbig?? Jag bara undrar...
Imorgon ska jag till missbruksgruppen och sen på eftermiddagen ska det bli en liten föreläsning med kvinnojouren, ja vad jag tycker om dom är ju en sak... Carro vet vad jag menar. Men jag ska försöka vara så neutral jag bara kan bli.
Hoppas att ni alla får en bra natt och god sömn...
kram
ANKi
När ska man be om hjälp??
När ska jag våga be om hjälp?? När allting redan är kaos eller innan det blir kaos?? Visst jag får hjälp av mina kontaktpersoner för de vet iaf lite om vad jag behöver hjälp med men den andra personalen har inte riktigt hittat dit, de är liksom dåliga att läsa mitt schema som personalen har inne på kontoret. Där inne står det klart och tydligt vad de ska stötta mig i. Ändå händer det att de kan säga " Det är ju bara att börja städa", men det är inte så bara med det. Jag klarar inte av att bara sätta igång. Idag har jag och H iaf städat mitt rum, jag tog garderoben och hon resten av rummet och då måste jag poängtera att min garderob såg ut som ett krig. Det dumma med städningen var att jag inte hann lägga det i mina färgkombinationer, det MÅste göras sen.
Jag känner mig så löjlig just nu när allting börjar komma upp till ytan. Allt det som de "trodde" att det inte var ett problem har nu kommit fram att det är de. Jag öppnade mig totalt för L. Hon fick mig att känna ett starkt förtroende för henne och då kom allting upp till ytan. Det var jobbigare att sitta hos henne än hos psykologen i denna utredning.
Jag börjar tröttna på att spendera mitt liv på "sjukhus". Jag har ägnat ganska många år sammanlagt på sjukhus. Snart har det gått 1 år sen jag kom hit till växjö, ett år sedan det hemska hände. Och minnen finns kvar, det där onda. Alla besök på CLV i Växjö. Alla sövningar och omläggningar, nej fy fan vad jobbigt det var. Kommer iof aödrig att glömma det för det onda syns så tydligt. Visst jag gömmer det med kläder men det finns ju tidpunkter då man måste vara lite mindre klädd och då syns det verkligen.
Då är frågan nu...ska jag prata med P eller strunta i det???
kram
ANKi
Jag känner mig så löjlig just nu när allting börjar komma upp till ytan. Allt det som de "trodde" att det inte var ett problem har nu kommit fram att det är de. Jag öppnade mig totalt för L. Hon fick mig att känna ett starkt förtroende för henne och då kom allting upp till ytan. Det var jobbigare att sitta hos henne än hos psykologen i denna utredning.
Jag börjar tröttna på att spendera mitt liv på "sjukhus". Jag har ägnat ganska många år sammanlagt på sjukhus. Snart har det gått 1 år sen jag kom hit till växjö, ett år sedan det hemska hände. Och minnen finns kvar, det där onda. Alla besök på CLV i Växjö. Alla sövningar och omläggningar, nej fy fan vad jobbigt det var. Kommer iof aödrig att glömma det för det onda syns så tydligt. Visst jag gömmer det med kläder men det finns ju tidpunkter då man måste vara lite mindre klädd och då syns det verkligen.
Då är frågan nu...ska jag prata med P eller strunta i det???
kram
ANKi
Söndag
Yes då var det vilodag. Har inget på schemat idag förutom att göra schema för nästa vecka och det är allaredan gjort. Några av de andra tjejerna ska åka till Öhr på loppis men jag är inte så intresserad av det så jag stannar hemma. Tror inte att jag ska ta stadsperm idag för min hjärna känns som en kokt ål..hur det nu känns...
H ska stanna med oss och P åker till Öhr.
Jag har lovat H att jag ska skriva ner allting som jag behöver hjälp med, men jag vet inte för jag känner mig bara dum då för det är nog vissa som känner att de sakerna är ganska självklara men det är dom inte för mig.
Räkade gå till sängs igår utan att ta min nattmedicin vilket resulterade i en konstig sömn med en massa drömmar och dåligt mående. När jag vaknade idag så hade jag inte långt till tårarna och de kom sen. Känner mig dum när jag gråter utan anledning. Allting är bara så för mycket just nu. Denna vecka har jag fullt på schemat så det blir inte mycket till vila.
Mitt rum ser ut som en orkan har dragit in, kläder överallt och blommor som håller på att vissna. Jag måste verkligen ta tag i det innan personalen upptäcker hur det ser ut. men men det är ju jag som ska bo där så det ska ju inte göra någon annan illa...
Håller på att färglägga en massa bilder som vi har hittat på nätet, både roligt och rogivande. är helt insnöad på manga-figurer nu, så har ni några tips om vart man kan hitta bilder på manga så säg till.
kram
ANKi
H ska stanna med oss och P åker till Öhr.
Jag har lovat H att jag ska skriva ner allting som jag behöver hjälp med, men jag vet inte för jag känner mig bara dum då för det är nog vissa som känner att de sakerna är ganska självklara men det är dom inte för mig.
Räkade gå till sängs igår utan att ta min nattmedicin vilket resulterade i en konstig sömn med en massa drömmar och dåligt mående. När jag vaknade idag så hade jag inte långt till tårarna och de kom sen. Känner mig dum när jag gråter utan anledning. Allting är bara så för mycket just nu. Denna vecka har jag fullt på schemat så det blir inte mycket till vila.
Mitt rum ser ut som en orkan har dragit in, kläder överallt och blommor som håller på att vissna. Jag måste verkligen ta tag i det innan personalen upptäcker hur det ser ut. men men det är ju jag som ska bo där så det ska ju inte göra någon annan illa...
Håller på att färglägga en massa bilder som vi har hittat på nätet, både roligt och rogivande. är helt insnöad på manga-figurer nu, så har ni några tips om vart man kan hitta bilder på manga så säg till.
kram
ANKi
Jag börjar prata
Nu har jag kommit till den punkten då jag kan prata igen. detta tack vare arbetsterapeuten. Jag vågade berätta för henne allting som jag tycker är svårt och jobbigt i mitt dagliga liv. Och eftersom jag inte har sagt det till någon här uppe i växjö så blev det en hel del. Har idag snackat med de två i mitt team och jag har ändå inte sagt allt. Jag får sådana mindervärdigskomplex när jag berättar om mina svårigheter. Saker som vissa kanske tar för givet är kanske inte så för mig. Jag tänker nog inte som "vanligt" folk gör. Jag vet iof inte hur de tänker eller hur jag tänker, hmm det här blev lite krångligt att förklara.
Ja ja...Dagen har gått iallafall. Har lagat mat till alla här på Tallis idag, det blev kyckling och ris. Sen var jag och en annan tjej och gick lite på stan. Hade tänkt att jag skulle köpa mig en jul-skiva men det blev aldrig så, blev helt enkelt för snål. Jag handlade absolut ingenting förutaom skorpor och dricka på ICA.
Nu i kväll har jag snackat med H i mitt team, de ska börja hjälpa mig mera men jag vet inte om jag vill det, visserligen kanske det finns saker då som inte blir gjorda men det är väl inte hela världen. Jag vill bara inte säga vad jag behöver hjälp med.
Snart är det kvällsfika, jag vet inte vad jag ska ha för ngt, kanske koka mig ett ägg...och KAFFE såklart.
Får se om jag skriver mera i kväll..
kram
ANKi
Ja ja...Dagen har gått iallafall. Har lagat mat till alla här på Tallis idag, det blev kyckling och ris. Sen var jag och en annan tjej och gick lite på stan. Hade tänkt att jag skulle köpa mig en jul-skiva men det blev aldrig så, blev helt enkelt för snål. Jag handlade absolut ingenting förutaom skorpor och dricka på ICA.
Nu i kväll har jag snackat med H i mitt team, de ska börja hjälpa mig mera men jag vet inte om jag vill det, visserligen kanske det finns saker då som inte blir gjorda men det är väl inte hela världen. Jag vill bara inte säga vad jag behöver hjälp med.
Snart är det kvällsfika, jag vet inte vad jag ska ha för ngt, kanske koka mig ett ägg...och KAFFE såklart.
Får se om jag skriver mera i kväll..
kram
ANKi
Kaffe duger bra
Yes äntligen fått kaffe i mig. Det kändes ganska mycket i kaffetarmen nu när jag steg upp för en timme sen. Jag är ju så pass van vid att dricka kaffe så här dags. Det blir kaffe för nästan hela slanten för vi får inte dricka energidryck här. Låter det kanske lite konstigt men de är som centralstimulerande medel. ännu mer än vanligt kaffe.
Jag kommer ingen vart med min bok, det står helt enkelt helt stilla, ibland kan jag få för mig att jag ska skriva men då går det inte för jag vet inte vart jag ska fortsätta och börja med. Men det är roligt att skriva men det kanske ni förstår med min blogg. Jag skriver om allt och inget. Skrivandet gör mig lugn det får mig att släppa de ondaste tankar jag har.
Det står också med på min krisplan...på tal om krisplan, jag ska ha med det i min handiphone om jag nu ska få den. Jag hoppas på det iaf. Det tar ca två veckor för den att komma efter det att hon skickat efter den. Jag längtar redan efter den men jag tror att utredningen ska vara färdig innan.
jaja..ni som sover sov gott still...
kram ANKi
Jag kommer ingen vart med min bok, det står helt enkelt helt stilla, ibland kan jag få för mig att jag ska skriva men då går det inte för jag vet inte vart jag ska fortsätta och börja med. Men det är roligt att skriva men det kanske ni förstår med min blogg. Jag skriver om allt och inget. Skrivandet gör mig lugn det får mig att släppa de ondaste tankar jag har.
Det står också med på min krisplan...på tal om krisplan, jag ska ha med det i min handiphone om jag nu ska få den. Jag hoppas på det iaf. Det tar ca två veckor för den att komma efter det att hon skickat efter den. Jag längtar redan efter den men jag tror att utredningen ska vara färdig innan.
jaja..ni som sover sov gott still...
kram ANKi
Hur gör man?
Hur gör man sitt liv lite mer berikat? Jag víll fylla mitt liv med saker och händelser som gör att jag växer som människa. Visst jag har ett liv nu men det är något som fattas där inuti mig. Om det är kärlek eller vänskap vet jag inte men det känns ganska tomt. Jag har en del vänner men inte så många som jag hade för några år sedan. De flesta har lämnat mig, de var väl rädda för mig.
Jag kanske låter deperat men det är jag inte. Dom vännerna jag har sviker mig inte, de finns nästan alltid vid min sida.
Kram
ANKi
Jag kanske låter deperat men det är jag inte. Dom vännerna jag har sviker mig inte, de finns nästan alltid vid min sida.
Kram
ANKi
dagen är snart slut
Ja snart har denna dagen också gått. Har haft AMPS-utredning idag. Skulle göra två hushållssysslor. Jag valde att göra en fruktsallad och sen bädda rent i sängen. Under tiden detta gjordes så antecknade arbetsterpeuten allt jag gjorde. Vad det är bra till vet jag inte. Men vi bestämde att vi skulle ha en extratid nästa vecka för att avsluta resten av frågorna(ADL). Vilket var skönt att vi gjorde för jag hade inte orkat det idag. Jag är helt slut i huvudet efter dessa dagar. Tänk er själva att sitta och berätta allt man känner sig dålig i. Och allt man behöver ha hjälp med, det tar på krafterna. Har också haft samtal med min OAS nu i eftermiddags. Han berättade att med stor snnolikhet kommer jag att få ett öppet LPT när jag ska härifrån. Om det nu stämmer vet jag inte men det betyder att jag har ett LPT på mig där jag kommer att bo och om jag missköter mig kan de "ta" in mig igen. Och jag som hade tänkt att slippa allt som har med psykiatri att göra. Jag vill ju vara fri från det men men...
Carro...du ska bara veta hur mycket jag saknar dig. Och den gången då jag ringde ambulans...det hade du gjort för mig med. Jag stannade hela natten för att du är min vän och kommer alltid att vara. Kommer du ihåg hur det var första tiden mellan oss..hihi. Vi gick inte ihop för fem öre, vi var som hund och katt. Tänk vad en mognadsprocess kan göra med en. Du är den enda som har stannat kvar trots dina egna problem, det är så en vän ska vara. Hoppas verkligen att personalen godkänner en perm hem till dig,,,jag ska ta upp det igen så att vi får klartecken men då får du vara beredd på att någon kommer att ringa för att höra lite mer om dig..
Ja snart fortsätter IDOL...jag tycker inte att det var något vidare idag. men kollar ändå. Stickar benvärmare samtidigt.
kram
ANKi
Carro...du ska bara veta hur mycket jag saknar dig. Och den gången då jag ringde ambulans...det hade du gjort för mig med. Jag stannade hela natten för att du är min vän och kommer alltid att vara. Kommer du ihåg hur det var första tiden mellan oss..hihi. Vi gick inte ihop för fem öre, vi var som hund och katt. Tänk vad en mognadsprocess kan göra med en. Du är den enda som har stannat kvar trots dina egna problem, det är så en vän ska vara. Hoppas verkligen att personalen godkänner en perm hem till dig,,,jag ska ta upp det igen så att vi får klartecken men då får du vara beredd på att någon kommer att ringa för att höra lite mer om dig..
Ja snart fortsätter IDOL...jag tycker inte att det var något vidare idag. men kollar ändå. Stickar benvärmare samtidigt.
kram
ANKi
ooppss
Tårar kommer helt utan förvarning....
kram
AMPS-utredning
Igår var ju jag hos arbetsterpeuten, och det blev en hel del prat om allt som jag inte är så bra på. Så mitt självförtroende fick sig en törn. Först så gick hon igenom vad som var AMPS (glömt vad det står för) och sen skulle jag välja en aktivitet som jag har svårt med, alltså en hushållssyssla, jag valde att göra en fruktsallad för 2pers, sen så ska jag bädda rent i sängen. Både grejerna gör mig nervös och irreterad när det inte går som jag vill. Arbetst, kommer att vara med i ett hörn men hon kommer inte att hjälpa mig med det praktiska om jag förstod det rätt. Sen håller hon också på att göra en ADL-utredning. Där frågar hon mig om de vardagliga sysslorna som amn ska göra, vad jag kommer ihåg att göra och vad som är svårt. Så det blev en himla massa skrivande för henne igår. Jag har ganska mycket som jag ligger lite efter med, saker som jag inte kopplar om hur det ska vara och när jag ska göra det. Jag fick lämna ut mig totalt igår, släppte allting och bara "öste" på med detaljer för att det ska bli bra i slutändan. Hon pratade om en Handiphone, om ni vet vad det är. Det är som en handdata som man kan inprogramera ett schema för dagen och sen larmar den när jag ska göra dessa saker som t.ex städa rummet. Eller ta min medicin ja den kan fixa allt som jag behöver hjälp med för at komma ihåg saker och ting. Men jag förstod inte riktigt om jag skulle få den eller inte men jag hoppas på det.
Igår när jag skulle sköta min städuppgift så bad jag om hjälp för jag kom helt enkelt inte igång, jag förberedde mig nog i 2 timmar men till slut bad jag personalen om hjälp, och det står på mitt schema att de ska stötta mig om jag behöver det. Men då sade personalen att det är ju bara att plocka fram grejerna och sen sätta igång. Men det är inte så för mig. Så jag blev så ledsen och gick upp på mitt rum och grät, jag kände mig så oduglig och kass. Men när det hade gått en stund kom en av de andra tjejerna upp till mig och frågade om jag behövde hjälp. Jag blev så glad att hon ville hjälpa mig att tårarna kom..(hmmm de kommer nu med). Hon visste att personalen skulle hjälpa mig mera så hon stöttade mig istället. Jag är så tacksam att den tjejen hjälpt till. För utan henne hade det aldrig blivit gjort. Det är ungefär sådana saker jag har problem med men jag vet inte varför jag har sådana problem. Men det är det som arbetsterpeuten och psykologen ska reda ut.
Oj OJ OJ, det blev mycket skrivande nu på morgonen men jag behövde verkligen få ut det...Hoppas att ni orkade läsa allt..
kram
ANKi
Igår när jag skulle sköta min städuppgift så bad jag om hjälp för jag kom helt enkelt inte igång, jag förberedde mig nog i 2 timmar men till slut bad jag personalen om hjälp, och det står på mitt schema att de ska stötta mig om jag behöver det. Men då sade personalen att det är ju bara att plocka fram grejerna och sen sätta igång. Men det är inte så för mig. Så jag blev så ledsen och gick upp på mitt rum och grät, jag kände mig så oduglig och kass. Men när det hade gått en stund kom en av de andra tjejerna upp till mig och frågade om jag behövde hjälp. Jag blev så glad att hon ville hjälpa mig att tårarna kom..(hmmm de kommer nu med). Hon visste att personalen skulle hjälpa mig mera så hon stöttade mig istället. Jag är så tacksam att den tjejen hjälpt till. För utan henne hade det aldrig blivit gjort. Det är ungefär sådana saker jag har problem med men jag vet inte varför jag har sådana problem. Men det är det som arbetsterpeuten och psykologen ska reda ut.
Oj OJ OJ, det blev mycket skrivande nu på morgonen men jag behövde verkligen få ut det...Hoppas att ni orkade läsa allt..
kram
ANKi
mad world
Just denna låten har jag fått i min skalle nu, Mad World. Underbart fin och kan liksom inte släppa den ut ur min tankeverksamhet. Spotify är helt ok, visserligen har vi den som är gratis men det funkar det me. Just nu letar jag luciasånger som jag kanske kan öva till, man får ju hoppas att det är stämmer i utförandet, annars får jag väl klinka lite på pianot och det är inte min starka sida.
Iadg ska jag till arbetsterapeuten och psykologen. Allt som allt så håller det på mellan 9-12, så jag lär nog bli lite trött i skallen efter det.
Nu är det kaffe och en cigg som gäller,,
kram
ANKi
Tårar
Tårar som inte vill falla.
Tårar som bara jag ser och känner.
Hur ska någon få veta att jag är ledsen när jag inget säger.
Jag vill inte vara ivägen. Jag är för stolt för det.
Samlar all skit till kvällen då man ska sova.
Jag lägger på ett leende och önskar att det är så det alltid ska vara.
Vart finns mina gamla vänner?? Har ni övergivit mig???
Var jag så hemsk, blev ni rädda för mig??
Vad har jag gjort för fel?
Hur ska jag vara för att allt ska bli bra igen?
Kan någon svara?
Är jag en egoist?
Jag vill ha en vän!
kram
ANKi
Imorgon
Imorgon är det dags igen för de där testerna som ska göras. Först ska jag vara hos arbetsterpeuten i 1 timme och sen ska jag vara hos psykologen i 2 timmar. Sen på eftermiddagen är det återigen syterapi. Så det blir en hektisk dag. Jag lär vara trött på kvällen, kan ju hoppas det iaf.
Har varit i skolan idag och på CLV för att ta blodprov, sen gick jag och Sabrina på stan lite. Jag införskaffade mig en bikini och lite pysselsaker. Jag håller på att lära mig att rita manga-figurer, och jag är ingen tecknare direkt. Det är något som jag inte fått ärva av min mor.
Snart ska vi åka till alvesta igen, åter dags för Länkarna, kommer inte hem förrens vid halv 10 i kväll.
Nu ska vi käka kvällsmat och sen kör de oss till alvesta.
kram
ANKi
Lusse lelle, lusse lelle
Yepp här sjunger vi för fulla muggar. Jag ska ja gå luciatåg i december med min kör, ceciliakören. Ser verkligen fram emot detta men visserligen är det ganska svårt att helt plötsligt gå från att vaa sopran till att bli en alt-stämma.
Men om jag bara får öva så ska det inte vara några probelm med det, Y skulle försöka att fixa en cd med alt-stämman på så att vi hade något att öva på. Men det ska verkligen bli roligt att ha en dag/vecka som jag kan släppa ut min röst på.
kram
ANKi
Men om jag bara får öva så ska det inte vara några probelm med det, Y skulle försöka att fixa en cd med alt-stämman på så att vi hade något att öva på. Men det ska verkligen bli roligt att ha en dag/vecka som jag kan släppa ut min röst på.
kram
ANKi
Sången gör mig glad men...
...inte innerst inne. jag vill vara lika glad utanpå som innuti. Talade idag om för min körledare att jag är inlagd på SSS här i växjö. Hon skulle nog fått reda på det i vilket fall somhelst.
Som sagt idag var första daagen på kören, väldigt svårt att hoppa in bara sådär. De har ju övat betydligt mer än mig och nu får jag ligga i hårdträning för snart ska vi börja gå Lucia. Kommer nästan att gå halva december på lite olika ställen. Så jag är ganska nervös inför detta. Hoppas bara att läkaren godkänner det.
Hoppas att jag kan sova något i natt, det blev ju inte mycket sömn natten till idag. Nu ska jag upp och hämta min dator för jag håller på att skriva en bok. tihi
kram
ANKi
Som sagt idag var första daagen på kören, väldigt svårt att hoppa in bara sådär. De har ju övat betydligt mer än mig och nu får jag ligga i hårdträning för snart ska vi börja gå Lucia. Kommer nästan att gå halva december på lite olika ställen. Så jag är ganska nervös inför detta. Hoppas bara att läkaren godkänner det.
Hoppas att jag kan sova något i natt, det blev ju inte mycket sömn natten till idag. Nu ska jag upp och hämta min dator för jag håller på att skriva en bok. tihi
kram
ANKi
Piggnat till
Så nu är man mer en människa igen. Fått mitt morgonkaffe och min första cigg, det är först då jag vaknar till liv.
Det blir nog ingen vattengympa idag, det finns inte tillräckligt med personal varken på Tallis eller inne på 64an. Det är så typiskt när man väl kommit in i en aktivitet och sen blir det inget. Visserligen har jag ändå lite att göra idag men det hade varit skönt med ett bad och få röra på sig lite.
Här i Växjö just nu så är det snöblandat regn. Tydligen så var det ganska halt ute, så ikväll när jag ska till kören får jag ta det lite försiktigt.
Jag försöker att inte bita ihop men det är så himla svårt. När jag inte biter ihop vill jag bara gråta men det känns inte bra så då biter jag ihop istället. De har visserligen sagt till mig att jag inte ska göra det men det är så ()=&%¤%¤%#%¤ svårt.
Hoppas att ni alla får en bra dag..
kram
ANKi
Det blir nog ingen vattengympa idag, det finns inte tillräckligt med personal varken på Tallis eller inne på 64an. Det är så typiskt när man väl kommit in i en aktivitet och sen blir det inget. Visserligen har jag ändå lite att göra idag men det hade varit skönt med ett bad och få röra på sig lite.
Här i Växjö just nu så är det snöblandat regn. Tydligen så var det ganska halt ute, så ikväll när jag ska till kören får jag ta det lite försiktigt.
Jag försöker att inte bita ihop men det är så himla svårt. När jag inte biter ihop vill jag bara gråta men det känns inte bra så då biter jag ihop istället. De har visserligen sagt till mig att jag inte ska göra det men det är så ()=&%¤%¤%#%¤ svårt.
Hoppas att ni alla får en bra dag..
kram
ANKi
slitsam natt
Ja då sitter man här igen och inatt har jag bara sovit ca2 timmar. Jag har fördrivit tiden genom att kolla på en film, lyssnat på cd samt att måla. Just nu är jag helt inne på manga figurer. De kan bli riktigt söta med deras stora ögon. Kanske så ska jag tatuera mig in något sådant, jepp vi får se.
Visserligen så går mina ögon i kors men jag får göra allt för att inte somna idag heller. Då kanske jag kan sova i kväll istället.
Nej nu ska ja ta fram några bilder...
kram
ANKi
Visserligen så går mina ögon i kors men jag får göra allt för att inte somna idag heller. Då kanske jag kan sova i kväll istället.
Nej nu ska ja ta fram några bilder...
kram
ANKi
Pigg i hela knoppen och kroppen
Just nu är jag lycklig, konstigt att mitt humör kan svänga så som det gör. Ena stunden kan jag vara ledsen och i nästa sprudlande glad. Jag äter trots allt medicin för mina affektiva svägningar som det så fint heter.
Som sagt imorgon ska jag sjunga i Ceciliakören, ska bli väldigt roligt. Sen har jag städning coh tvätt på schemat.
På torsdag och fredag ska jag göra en utredning med arbetsterapeuten. Vad den går ut på vet jag inte riktigt men det lär bli ett x antal timmar tillsammans. Dessutom ska jag träffa psykologen på torsdag mellan 10-12. Hektiska dagar. Men när utredningen är klar har min kommun och mitt landsting något att gå på så de kan börja förbereda sig på att jag ska hem till blekinge. Visst inte förräns allt är ordnat med boende och annan terapi är klar, så det tar väl sin lilla tid, möjligtvis några månader. Hmm här tar saker och ting lite tid hmm kan vara skrattretande för när man var inom allmänpsyk så kunde det räcka med att vara skadefri en dag på en avdelning och då var man klar där (om man nu inte hade LPT på sig).
Ska göra mitt schema för morgondagen med E när hon kommer ut från rapporten. Vill inte men idag jobbar H så då måste jag.
Kära mor och jag...Lite hemlängtan har jag allt...
Nu ska jag kika runt lite på mina vänners bloggar..
kram
ANKi
Som sagt imorgon ska jag sjunga i Ceciliakören, ska bli väldigt roligt. Sen har jag städning coh tvätt på schemat.
På torsdag och fredag ska jag göra en utredning med arbetsterapeuten. Vad den går ut på vet jag inte riktigt men det lär bli ett x antal timmar tillsammans. Dessutom ska jag träffa psykologen på torsdag mellan 10-12. Hektiska dagar. Men när utredningen är klar har min kommun och mitt landsting något att gå på så de kan börja förbereda sig på att jag ska hem till blekinge. Visst inte förräns allt är ordnat med boende och annan terapi är klar, så det tar väl sin lilla tid, möjligtvis några månader. Hmm här tar saker och ting lite tid hmm kan vara skrattretande för när man var inom allmänpsyk så kunde det räcka med att vara skadefri en dag på en avdelning och då var man klar där (om man nu inte hade LPT på sig).
Ska göra mitt schema för morgondagen med E när hon kommer ut från rapporten. Vill inte men idag jobbar H så då måste jag.
Kära mor och jag...Lite hemlängtan har jag allt...
Nu ska jag kika runt lite på mina vänners bloggar..
kram
ANKi
Jag klarade det
Jo, jag var ju och sjöng idag för en som heter Yvonne. Hon var väldans trevlig men hon hade råkat glömma bort mig så jag stod och väntade nere i kyrkan i nästan en halvtimme. Men till slut möttes vi och jag fick sjunga. Jag var väldigt nervös men jag tog i för kung och fosterland. Så hör och häpna, imorgon kl17 ska jag infinna mig i "musikrummet" i domkyrkan för att vara med i Ceciliakören...JIPPI!! Jag ska se det som en provgång men jag bryr mig inte om de andra tjejerna är yngre än mig, bara jag får sjunga...
kramar
ANKi
Sjunga
Ska snart iväg och provsjunga för en kör. Lite nervös är jag. Blir alltid nervös när jag ska sjunga förnågon jag inte känner men jag hoppas att det går bra iaf. Ska vara i domkyrkan vid 13.30. Men hon jag ska sjunga för verkar vara en trevlig person så det ska nog gå bra. Jag har ju sjungit ganska mycket innan.
ANnars är det sådär med mig just nu, varför kan jag inte gå in på, det är lite för privat men ledsen är jag om amn nu kan a´vra ledsen utan att tårar rinner, tydligen enligt vissa.
Skriver senare hur det gick med sången.
kram
ANKi
ANnars är det sådär med mig just nu, varför kan jag inte gå in på, det är lite för privat men ledsen är jag om amn nu kan a´vra ledsen utan att tårar rinner, tydligen enligt vissa.
Skriver senare hur det gick med sången.
kram
ANKi
Ny vecka och det är måndags morgon
Ja då var det ny vecka igen. Tiden går ganska fort men ändå inte.
Igår inhandlades det två tröjor från Gina
Lyckade köp, jag är helt tokig i sådana här munkisar, jag vet inte riktigt hur många jag har men det är en hel del. Dessa två var på rea och kostade endast 149kr/st så det var inte så svårt att slå till.
Nu är jag ganska pank så det får bli att spara fram tills den 19e i nästa vecka.
Nu i början av denna vecka ska jag sjunga upp för en körledare här i Växjö domkyrka. När det blir vet jag inte men någon dag. Ska bli kul att äntligen få ta upp sången igen så jag kan ju bara hoppas att min sång låter som den brukar.
Idag skulle jag egentligen till CLV för att ta prover men det verkar som om det inte blir idag för det finns knappt ingen personal nu på morgonen. IOF så gör det inte mig något speciellt. Vad det var för prover har jag ingen aning om. Annars idag så blir det missbruksgrupp, städning och stadsperm med S. Ska till biblioteket i stan för första gången.
Har faktiskt sovit hela natten fram tills klockan 06.15, ett under har skett. Men det känns skönt att verkligen vara utvilad.
Ha en bra morgon alla
kram
ANKi
Igår inhandlades det två tröjor från Gina
Lyckade köp, jag är helt tokig i sådana här munkisar, jag vet inte riktigt hur många jag har men det är en hel del. Dessa två var på rea och kostade endast 149kr/st så det var inte så svårt att slå till.
Nu är jag ganska pank så det får bli att spara fram tills den 19e i nästa vecka.
Nu i början av denna vecka ska jag sjunga upp för en körledare här i Växjö domkyrka. När det blir vet jag inte men någon dag. Ska bli kul att äntligen få ta upp sången igen så jag kan ju bara hoppas att min sång låter som den brukar.
Idag skulle jag egentligen till CLV för att ta prover men det verkar som om det inte blir idag för det finns knappt ingen personal nu på morgonen. IOF så gör det inte mig något speciellt. Vad det var för prover har jag ingen aning om. Annars idag så blir det missbruksgrupp, städning och stadsperm med S. Ska till biblioteket i stan för första gången.
Har faktiskt sovit hela natten fram tills klockan 06.15, ett under har skett. Men det känns skönt att verkligen vara utvilad.
Ha en bra morgon alla
kram
ANKi
Vetekudden
Just det vetekudden är min bästa vän just nu. Ständig närhet av detta tygstycke.
Tv:n står på, 2½men. Jag är trött, somnade innan kvällsfikan men vaknade igen. Nu är jag trött och orkar knappt hålla ögonen öppna. Imorgon ; måndag, ny vecka.
Jag går snart och lägger mig.
God Natt
ANKi
Tv:n står på, 2½men. Jag är trött, somnade innan kvällsfikan men vaknade igen. Nu är jag trött och orkar knappt hålla ögonen öppna. Imorgon ; måndag, ny vecka.
Jag går snart och lägger mig.
God Natt
ANKi
Mitt självskadebeteende
Jag vill skriva om mitt självskadebeteende för att dela med mig om hur jag känt det de gånger jag tagit till den biten. Jag är fortfarande inte helt skadefri men jag har verkligen kommit en bit på väg. När jag var inlagd på karlshamnsavd. så hände det att jag skadade mig nästan varje dag. Det blev många turer till KAVA(kirurgiskakutvårdsavdelninge) i karlskrona. Jag kommer inte att skriva ner hur jag skadade mig för det är inte väsentligt utan det är att jag tog till den metoden som är det sk felet. För jag skadade inte bara mig själv utan också de i min omgivning. men jag tänkte inte på det och jag tänkte inte på konsekvenserna av mitt handlande. Jag såg bara mig själv och ingen annan.
Jag var 12 första gången då jag förökte skada mig själv och jag visste inte riktigt vad det var jag sysslade med. Sen tog det några år och sen började det på "allvar". Det var i skolan som dom upptäckte det när det råkade synas på min handled. Sen blev BUP indraget men det var förgäves. När jag var där på mötena så sa jag inte ett dugg, jag var inte redo att prata om mig själv.
Åren gick och mitt självskadebeteende gick i vågor. Men tankarna fanns där hela tiden.
Sen blev jag inlagd på BUP och efter några månader där så började mitt beteende växa sig allt större, jag var absolut inte snäll mot min kropp. Jag åsamkade den skada nästan dagligen. Skulle fått en fosterfamilj men det blev aldrig så för jag var för "sjuk" för att bo i ett sk vanligt hem. Kom istället till ett behandlningshem, visst där slutade jag att skada mig under den perioden då jag bodde där men när jag fick en egen lägenhet så kom det tillbaka igen. Jag skadade mig nästan jämt, på ett aller annat sätt. Jag var inne på sjukhuset i Kristianstad otaliga gånger så till slut så kände de ju igen mig där inne. Jag förstod inte vidden av mit handlande för jag var alldeles för egoistisk. Att kanske andra som sökte hjläp inte fick någon hjälp för jag var ofta tvungen att opereras.
Jag slutade aldrig helt med mitt beteende. Jag skadade mig både när jag var inlagd på psyk och när jag var hemma. Varför det var så vet jag inte men jag kan tänka mig att det är ett stort rop på hjälp. Och sen ville jag känna en smärta som jag inte kunde känna i vanliga fall. Till slut sökte jag anledningar för att få skada mig, det blev ett beroende och ett måste. Jag kunde inte låta bli. Innan jag kom hit till växjö så var jag ju inlagd i karlshamn och där hade jag inga hämningar, jag skadade mig jämt. Både när jag hade vak och när jag inte hade det. Jag dolde vad jag kände i min sår. Jag ville skydda mig själv på något sätt. Så jag gömde mig bakom den fasaden. Att skada sig var min grej, då alltså.
Sen gick det inte mer, jag gjorde något väldigt allvarligt som inte kunde förstöra bara mitt liv utan även andras.
Det var då jag kom hit till växjö, de hade inte de förutsättningarna för att ge mig fortsatt vård i Karlshamn. Jag skickades hit till växjö och då hade jag verkligen nått botten. Längre ner i psykiatrivärlden kommer man inte. Nu kan det bara vända. Jag har inte skadat mig så allvarligt igen och kommer aldrig att göra det. Visst jag har mina motgångar men jag försöker resa mig lika snabbt igen.
kram
ANKi
Jag var 12 första gången då jag förökte skada mig själv och jag visste inte riktigt vad det var jag sysslade med. Sen tog det några år och sen började det på "allvar". Det var i skolan som dom upptäckte det när det råkade synas på min handled. Sen blev BUP indraget men det var förgäves. När jag var där på mötena så sa jag inte ett dugg, jag var inte redo att prata om mig själv.
Åren gick och mitt självskadebeteende gick i vågor. Men tankarna fanns där hela tiden.
Sen blev jag inlagd på BUP och efter några månader där så började mitt beteende växa sig allt större, jag var absolut inte snäll mot min kropp. Jag åsamkade den skada nästan dagligen. Skulle fått en fosterfamilj men det blev aldrig så för jag var för "sjuk" för att bo i ett sk vanligt hem. Kom istället till ett behandlningshem, visst där slutade jag att skada mig under den perioden då jag bodde där men när jag fick en egen lägenhet så kom det tillbaka igen. Jag skadade mig nästan jämt, på ett aller annat sätt. Jag var inne på sjukhuset i Kristianstad otaliga gånger så till slut så kände de ju igen mig där inne. Jag förstod inte vidden av mit handlande för jag var alldeles för egoistisk. Att kanske andra som sökte hjläp inte fick någon hjälp för jag var ofta tvungen att opereras.
Jag slutade aldrig helt med mitt beteende. Jag skadade mig både när jag var inlagd på psyk och när jag var hemma. Varför det var så vet jag inte men jag kan tänka mig att det är ett stort rop på hjälp. Och sen ville jag känna en smärta som jag inte kunde känna i vanliga fall. Till slut sökte jag anledningar för att få skada mig, det blev ett beroende och ett måste. Jag kunde inte låta bli. Innan jag kom hit till växjö så var jag ju inlagd i karlshamn och där hade jag inga hämningar, jag skadade mig jämt. Både när jag hade vak och när jag inte hade det. Jag dolde vad jag kände i min sår. Jag ville skydda mig själv på något sätt. Så jag gömde mig bakom den fasaden. Att skada sig var min grej, då alltså.
Sen gick det inte mer, jag gjorde något väldigt allvarligt som inte kunde förstöra bara mitt liv utan även andras.
Det var då jag kom hit till växjö, de hade inte de förutsättningarna för att ge mig fortsatt vård i Karlshamn. Jag skickades hit till växjö och då hade jag verkligen nått botten. Längre ner i psykiatrivärlden kommer man inte. Nu kan det bara vända. Jag har inte skadat mig så allvarligt igen och kommer aldrig att göra det. Visst jag har mina motgångar men jag försöker resa mig lika snabbt igen.
kram
ANKi
Att skapa en bok
Som jag skrev innan har jag börjat på en bok om mitt liv. Inte för att jag vet hur jag sk aformulera mig men jag vet att det finns mycket att säga. Att skriva ett förord kanske man inte ska börja med men jag hade det på tungan vad jag skulle skriva. Frågan är nu om jag ska skriva den i "Flickan" eller i "jag"-form. Båda två känns naturligt. Jag vet inte om man kan blanda, att i ena kapitlet skrives i jag-form och ett annat som Flickan. Hur lång den blir vet jag inte, för jag vill både skriva i nutid och i dåtid. Tänkte använda några "noveller" från tiden i Karlshamn och andra från tiden i Växjö. Det blir nog en ganska blandad kompott av det hela. Jag tror jag får hoppa lite mellan tidpunkter och skriva när andan faller på. Hela projektet är ganska svårt för jag vill inte lämna ut någon och det i sig blir ganska svårt för det har varit så många inblandade i mitt liv de senaste åren. Men om ni har några tips att komma med är det bara att kommentera. Tänkte även ha en "gästskrivare" i boken. Kanske det blir en vän eller en släkting. Har inte fått ihop den biten än, eller varför inte ha båda delar.
Men att hitta en kronologisk ordning blir nog det svåraste. Vi får se hur det artar sig...
kram
ANKi
Men att hitta en kronologisk ordning blir nog det svåraste. Vi får se hur det artar sig...
kram
ANKi
Sömn vad är de??
Nej det blev inte många timmar i natt. Var uppe sista gången vid halv 3 och värmde vetekudden och nu har jag stigit upp och klockan visar 05.55. Jag är iof inte jättetrött men lite i ögonen. Lär väl somna idag under dagen. Men jag ska göra allt jag kan så att jag inte gör det. A sitter nu och skriver på datan och jag är vid denna datorn. Inte mycket som händer så här dags.
Igår började jag arbeta med min bok, hann skriva ett första utkast och lite på första kapitlet. Om den blir bra jag jag ingen aning om men jag måste ju börja någonstans.
Känner mig annars hanska ensam med mina tankar och allt annat skit. De säger att jag inte ska bita ihop mera men det är svårt när man gjort det så länge. Men visst jag ska fösöka släppa lite på det hela nu under dagen så att inte allt kommer i kväll.
kram
ANKi
Igår började jag arbeta med min bok, hann skriva ett första utkast och lite på första kapitlet. Om den blir bra jag jag ingen aning om men jag måste ju börja någonstans.
Känner mig annars hanska ensam med mina tankar och allt annat skit. De säger att jag inte ska bita ihop mera men det är svårt när man gjort det så länge. Men visst jag ska fösöka släppa lite på det hela nu under dagen så att inte allt kommer i kväll.
kram
ANKi
Vill...
...bara säga god natt till er alla!
Kram
ANKi
Kram
ANKi
Stå ut
Är det som gäller. jag får helt enkelt bita ihop för jag vet inte vad det är som är så fel. Jag önskar att mina tårar kunde tränga igenom men det verkar inte som om det funkar så. Jag känner mig så ensam med alla mina känslor. Jag vill bara skrika rakt ut och låta någon omfamna mig. Låta tårar rinna. Men jag vet inte vart jag ska börja. Blä för allt...
Inblick
ja vad ska man säga när orden inte räcker till. När ångesten över att veta att man är där man är. Om jag bara inte gjort det där, skulle jag inte varit här. Dumma, dumma jag.. Hur kunde det bli som det blev? Vad gjorde jag för fel???
Jag önskar mig tid tillbaka.
Jag önskar att DET inte hade hänt.
Hur många liv stod i fara för min dumhet??
jag kan aldrig förlåta mig själv.
ALDRIG ALDRIG
Jag vill ingen männsika något illa.
Jag försöker göra något gott här i livet.
Den enda jag glömmer är
Mig själv...
Trött
Jag är ganska seg efter ha varit vaken ända sedan lite i 6. Legat på soffan nu i ett par timmar och halvsovit trots att vi inte får ligga i soffan och sova.
Min mat blev helt ok, gjorde köttbullar för första gången och till det makaroner. Helt klart godkänt.
Annars har dagen haft sin gilla gång. Önskar att jag inte vore här men nu har man inget val. Det gäller att bita ihop annars fixar man det inte, iallafall inte jag.
Nu är det snart kvällsmat och då ska jag servera mig själv lite vaniljyoggi och mÜsli. Standarden här.
Jag lär nog bli piggare framåt kvällen till.
Natten till idag satt jag på mitt rum och försökte skriva ihop ett förord till min bok men ack med all den medicinen blir det inte riktigt som jag tänkt mig hihi. Jag var ganska påverkad..men men.
kram
ANKi
Min mat blev helt ok, gjorde köttbullar för första gången och till det makaroner. Helt klart godkänt.
Annars har dagen haft sin gilla gång. Önskar att jag inte vore här men nu har man inget val. Det gäller att bita ihop annars fixar man det inte, iallafall inte jag.
Nu är det snart kvällsmat och då ska jag servera mig själv lite vaniljyoggi och mÜsli. Standarden här.
Jag lär nog bli piggare framåt kvällen till.
Natten till idag satt jag på mitt rum och försökte skriva ihop ett förord till min bok men ack med all den medicinen blir det inte riktigt som jag tänkt mig hihi. Jag var ganska påverkad..men men.
kram
ANKi
Mitt missbruk
Vart ska jag börja någonstans...hmm
Första gången jag drack alkohol var jag nog 12-13år gammal. I början var det bara vid sk högtider som valborg, skolavslutning, midsommar mm. Vi samlades nere i Hällevik och drack. Jag var nog 14 när jag drack mig riktigt as kalas första gången. Då mötte jag tyvärr min kusin och hennes man och barn nere vid kiosken. Jag sprang fram till dem och hojtade och skrek. Tack och lov sade de inget till min pappa som jag bodde hos då.
Som sagt det var ju inte varje helg vi drack men när vi väl drack då drack vi. Min relation med alkohol är som så att när jag börjar kan jag inte sluta. Jag hade en liten spärr när jag var mindre men ju äldre jag blivit desto lägre är den. När jag var ca16år drack jag mig så berusad att jag hamnade på intensiven i Karlshamn, jag hade däckat och ambulansen kom och hämtade mig i Olofström. Vi hade varit ett gäng tjejer som suttit och druckit öl i en bastu för att sedan dra vidare till en annan fest där det var shotsrace. När vi km ner till marknaden så var jag så full att jag nästan på en gång trillade i gräset och däckade. Vaknade inte när de ruskade om mig så ambulansen tillkallades. Efter den gången blev jag lite mera försiktig med alkohol, för ett tag.
När jag var 17 så testade jag hasch för första gången. Jag var hemma hos en kompis och han hade inhandlat lite. Jag var inte feg för att testa men för feg för att sedan ta mig hem. Så jag sov över hos denna kompis som sedan försäg mig med mitt röka. När jag kände smaken på rökat så försvann alla mina problem. Jag befann mig i himmelriket. Allting var så ljuvligt. Det var helt klart bättre än alkohol. Jag började må allt sämre allt eftersom dagarna gick och sen kom det datumet då jag blev inlagd på BUP i karlskrona. Då var det inget missbruk, varken av droger eller alkohol. Jag blev "ren" och var det i ca 2år.
Efter BUp, behandlingshem och eftervård, stod jag nu själv i en lägenhet i Kristianstad. Jag fick mitt första återfall, stack iväg på kvällen och kom tillbaka till lägenheten med några gram cannabis. Sen var det igång igen. Men nu var det extra viktigt att dölja det. Jag gick ju i skolan varje vardag och umgicks med vänner på helgerna. Skulle jag våga röka när de var med eller skulle jag hålla allt för mig själv. Mina föräldrar var inte så ofta hemma hos mig så för dom var det lätt att dölja. Jag vet inte om de på skolan märkte något men jag rökte nästan varje kväll innan jag skulle lägga mig. Så höll de på under gymnasietiden, då var jag mellan 19-22. Sen när skolan var slut, då hade jag ingen grund att stå på, vänner försvann på sitt håll och började plugga på olika universitet och högskolor. Jag själv föll i träsket på min student och hamnade på PIVA i kristianstad. Sen gick det bara utför. Jag åkte in och ut på psyk, väldigt ofta efter att jag hade gjort mig själv illa eller stått på någon bro och tänkt hoppa. Vid nästan alla dessa tillfälle var jag påverkad. Det var ingen som sa något till mig att jag var det men de måste ju ha märkt det. En person märkte det direkt och det var en präst som jag hade kontakten med. Hon var ofta och hämtade mig på dessa broar och jag ringde henne så fort det var något. Tiden gick, jag rökte och drack. Hade inte många vänner. Kände mig ensam och det var en orsak för mig att fortsätta. Så här höll det på i några år. Jag hade ett uppehåll under tiden jag gick i behandlning för min ätstörning men sen var jag på det igen. Jag hade han som sålde till mig. Jag var med "gänget" ibland och ibland var jag själv. Hade lite uppdrag som gjorde att jag fick lite gratis.
Sen så kom den dagen då jag fick totalt ett psykbryt. Var hemma hos pappa. Skulle flytta tillbaka hem till Sölvesborg. Men jag var själv. Rökte lite och fick panik. Ringde PIVA i karlskrona och efter mycket om och men så kom jag dit. Sen den dagen 12/4 2009 har jag varit inlagd. Haft ett litet återfall när jag stack till kristianstad från karlshamn. Det är allt. Nu går jag i missbruksgrupp och är med i Länkarna. Jag vet inte hur långt jag har kommit i mitt tankesätt. Men det går framåt.
kram
ANKi
Första gången jag drack alkohol var jag nog 12-13år gammal. I början var det bara vid sk högtider som valborg, skolavslutning, midsommar mm. Vi samlades nere i Hällevik och drack. Jag var nog 14 när jag drack mig riktigt as kalas första gången. Då mötte jag tyvärr min kusin och hennes man och barn nere vid kiosken. Jag sprang fram till dem och hojtade och skrek. Tack och lov sade de inget till min pappa som jag bodde hos då.
Som sagt det var ju inte varje helg vi drack men när vi väl drack då drack vi. Min relation med alkohol är som så att när jag börjar kan jag inte sluta. Jag hade en liten spärr när jag var mindre men ju äldre jag blivit desto lägre är den. När jag var ca16år drack jag mig så berusad att jag hamnade på intensiven i Karlshamn, jag hade däckat och ambulansen kom och hämtade mig i Olofström. Vi hade varit ett gäng tjejer som suttit och druckit öl i en bastu för att sedan dra vidare till en annan fest där det var shotsrace. När vi km ner till marknaden så var jag så full att jag nästan på en gång trillade i gräset och däckade. Vaknade inte när de ruskade om mig så ambulansen tillkallades. Efter den gången blev jag lite mera försiktig med alkohol, för ett tag.
När jag var 17 så testade jag hasch för första gången. Jag var hemma hos en kompis och han hade inhandlat lite. Jag var inte feg för att testa men för feg för att sedan ta mig hem. Så jag sov över hos denna kompis som sedan försäg mig med mitt röka. När jag kände smaken på rökat så försvann alla mina problem. Jag befann mig i himmelriket. Allting var så ljuvligt. Det var helt klart bättre än alkohol. Jag började må allt sämre allt eftersom dagarna gick och sen kom det datumet då jag blev inlagd på BUP i karlskrona. Då var det inget missbruk, varken av droger eller alkohol. Jag blev "ren" och var det i ca 2år.
Efter BUp, behandlingshem och eftervård, stod jag nu själv i en lägenhet i Kristianstad. Jag fick mitt första återfall, stack iväg på kvällen och kom tillbaka till lägenheten med några gram cannabis. Sen var det igång igen. Men nu var det extra viktigt att dölja det. Jag gick ju i skolan varje vardag och umgicks med vänner på helgerna. Skulle jag våga röka när de var med eller skulle jag hålla allt för mig själv. Mina föräldrar var inte så ofta hemma hos mig så för dom var det lätt att dölja. Jag vet inte om de på skolan märkte något men jag rökte nästan varje kväll innan jag skulle lägga mig. Så höll de på under gymnasietiden, då var jag mellan 19-22. Sen när skolan var slut, då hade jag ingen grund att stå på, vänner försvann på sitt håll och började plugga på olika universitet och högskolor. Jag själv föll i träsket på min student och hamnade på PIVA i kristianstad. Sen gick det bara utför. Jag åkte in och ut på psyk, väldigt ofta efter att jag hade gjort mig själv illa eller stått på någon bro och tänkt hoppa. Vid nästan alla dessa tillfälle var jag påverkad. Det var ingen som sa något till mig att jag var det men de måste ju ha märkt det. En person märkte det direkt och det var en präst som jag hade kontakten med. Hon var ofta och hämtade mig på dessa broar och jag ringde henne så fort det var något. Tiden gick, jag rökte och drack. Hade inte många vänner. Kände mig ensam och det var en orsak för mig att fortsätta. Så här höll det på i några år. Jag hade ett uppehåll under tiden jag gick i behandlning för min ätstörning men sen var jag på det igen. Jag hade han som sålde till mig. Jag var med "gänget" ibland och ibland var jag själv. Hade lite uppdrag som gjorde att jag fick lite gratis.
Sen så kom den dagen då jag fick totalt ett psykbryt. Var hemma hos pappa. Skulle flytta tillbaka hem till Sölvesborg. Men jag var själv. Rökte lite och fick panik. Ringde PIVA i karlskrona och efter mycket om och men så kom jag dit. Sen den dagen 12/4 2009 har jag varit inlagd. Haft ett litet återfall när jag stack till kristianstad från karlshamn. Det är allt. Nu går jag i missbruksgrupp och är med i Länkarna. Jag vet inte hur långt jag har kommit i mitt tankesätt. Men det går framåt.
kram
ANKi
Ingen sovmorgon här inte
Nej det blev ingen sovmorgon för min del, var uppe 05.45. Somande lite efter 02.00. Satt ju vid adorn pch försökte skriva en inledning till min bok men jag kan bara säga att det inte är så lämpligt att göra det när man är ganska hög på mediciner. Jag kände mig helt knas i hjärnan och personalen sa till mig sista gången jag var uppe att "GÅ OCH LÄGG DIG!", så hon fick följa mig upp till sängen och då somnade jag. Har också fått en liten nattlampa eftersom jag är ganska mörkrädd om jag vaknar mitt i natten. Så nu lyser det på mitt rum även på natten och det känns bra. Jag har varit mörkrädd sen jag bodde i kristianstad, då det var en gång som jag gick igenom parken och ett gäng följde efter mig och skrek att nu skulle jag akta mig så det inte blev mos av mig. Kan bara säga att jag rusade därifrån med mobilen i högsta hugg. Så när jag skulle möta den personen som jag väntade på så var jag alldeles till mig. Jag bara skakade, jag som hade varit kaxig och sagt att det är ingen fara att gå igenom parken så där på kvällen, tji fick jag. Så nu är det nästan så att jag vägrar gå ut när det är mörkt, måste ha någon med mig. Lite jobbigt nu när det blir mörkt vid 4a tiden. Men jag har nästan alltid någon att gå med, antingen S eller T.
Snart börjar personalen som ska jobba dag trilla in. visserligen är det bara en fram tills klockan 10. frågade G igår om han visst något om min CT men det visste han inte. S hade nog glömt att rapportera över det men de skulle höra med syrran nu på morgonen. Läste lite om mina mediciner efteratt en tjej på syterapin sagt att det fanns mediciner som kan ge sådana biverkningar och det visade sig att mina mediciner har den biverkan, kanske inte som vanlig men det har iaf förekommit och jag har ju inte haft sådana kramper innan. Det är nog medicinen. Har blivit lite rädd att jag bara ska falla ihop på golvet och börja krampa, nu händer de säkert inte men jag är ändå rädd eftersom jag krampat ca3ggr och det är inte roligt efteråt för då har jag en sådan huvudvärk.
Ville också höra om ni har några tips på bra bloggar som jag kan följa...jag följer de som jag har länkat. Vet ni någon som skulle intressera mig skriv adressen och hälsa den personen och fråga om hon/han vill bli länkad!
God morgon igen
och en
KRAM
ANKi
Snart börjar personalen som ska jobba dag trilla in. visserligen är det bara en fram tills klockan 10. frågade G igår om han visst något om min CT men det visste han inte. S hade nog glömt att rapportera över det men de skulle höra med syrran nu på morgonen. Läste lite om mina mediciner efteratt en tjej på syterapin sagt att det fanns mediciner som kan ge sådana biverkningar och det visade sig att mina mediciner har den biverkan, kanske inte som vanlig men det har iaf förekommit och jag har ju inte haft sådana kramper innan. Det är nog medicinen. Har blivit lite rädd att jag bara ska falla ihop på golvet och börja krampa, nu händer de säkert inte men jag är ändå rädd eftersom jag krampat ca3ggr och det är inte roligt efteråt för då har jag en sådan huvudvärk.
Ville också höra om ni har några tips på bra bloggar som jag kan följa...jag följer de som jag har länkat. Vet ni någon som skulle intressera mig skriv adressen och hälsa den personen och fråga om hon/han vill bli länkad!
God morgon igen
och en
KRAM
ANKi
Forever young
Tårarna rinner när jag hörde Elin sjunga denna på Idol ikväll. Detta är en låt som väcker många minnen. Min vän Susanna gick bort för några år sedan och då sjöngs på hennes begravning. Jag vill tillägna denna kväll alla mina tankar. Jag ska ge henne tankar som visar på att hon fortfarande finnes i mitt minne. Jag kommer aldrig glömma den dagen då jag fick meddelandet om hennes bortgång. Jag försökte genast nå Carro men fick inte tag på henne.Jag försökte i flera timmar men fick inget svar, kommer inte ihåg riktigt hur hon fick beskedet men jag och Carro satt jämte varandra på begravningen. Den var både fin och sorglig. Ett fint hjärta gjort i rosor låg på hennes kista. Så visst, hon finns mycket klart i mitt minne. Jag kommer aldrig att glömma henne.
kram
ANKi
kram
ANKi
Hur trött blir jag idag?
Det är frågan det, lyssnar nu på Idol men dt är inte mycket att hänga i granen.
Lär väl vara vaken till 24 idag också och sen somnar jag inte förräns klockan blir närmare 2. Hur dags jag vaknar imorgon är en bra fråga, idag blev det sovmorgon fram tills 0700. Otroligt, det är rekord.
Ah det här var ett ganska onödigt inlägg...
kram
ANKi
Lär väl vara vaken till 24 idag också och sen somnar jag inte förräns klockan blir närmare 2. Hur dags jag vaknar imorgon är en bra fråga, idag blev det sovmorgon fram tills 0700. Otroligt, det är rekord.
Ah det här var ett ganska onödigt inlägg...
kram
ANKi
En rolig sida..
Fredagskväll
Ja då var helgen kommen igen. Syterapin var helt ok idag. Pysslade med mina benvärmare och lät min väska vara för idag. Sen har jag varit en runda på stan, var ganska mycket folk så jag orkade inte vara där så länge. Nu har vi precis spelat kort och nu är det väl mest TV som gäller. Det händer inte mycket här, vågar tyvärr inte gå ut för det är alldeles för mörkt och jag är mörkrädd.
(Vienna, lämna gärna ditt nr)
Annars i helgen ska jag nog inte hitta på så mycket. Imorgon ska jag laga mat annars inget speciellt.
på måndag ska jag till CLV och ta prover och sen är det skickat en remiss för CT-röntgen.
Har haft kramper några gånger så dom ska se att det inte är något fel. Jag tror att det är en biverkning av min medicin, för all den medicinen jag tar har de flesta kramper som biverkan.
Ska nog kolla på Idol sen för jag har inget annat att göra. A jobbar i natt så det blir trevligt, hon är sjysst.
kram
ANKi
(Vienna, lämna gärna ditt nr)
Annars i helgen ska jag nog inte hitta på så mycket. Imorgon ska jag laga mat annars inget speciellt.
på måndag ska jag till CLV och ta prover och sen är det skickat en remiss för CT-röntgen.
Har haft kramper några gånger så dom ska se att det inte är något fel. Jag tror att det är en biverkning av min medicin, för all den medicinen jag tar har de flesta kramper som biverkan.
Ska nog kolla på Idol sen för jag har inget annat att göra. A jobbar i natt så det blir trevligt, hon är sjysst.
kram
ANKi
HMmm
Jag kan bara säga hmm, mina tankar är på helt skilda håll idag. Kan inte samla dom på ett ställe. Kanske så går det bättre på syterapin nu på morgonen. Jag håller på med en skunnväska där som jag ska färga rosa (såklart).
Håller också på med mina benvärmare men det känns som om de aldrig blir färdiga.
Tog sovmorgon idag och steg inte upp förräns vid 7 HURRA!
Annars idag händer det inte så mycket, jag har frigång och stadsperm på schemat. blir nog stadsperm efter avslappningen.
Skönt att datan funkar igen.
kram
ANKi
Håller också på med mina benvärmare men det känns som om de aldrig blir färdiga.
Tog sovmorgon idag och steg inte upp förräns vid 7 HURRA!
Annars idag händer det inte så mycket, jag har frigång och stadsperm på schemat. blir nog stadsperm efter avslappningen.
Skönt att datan funkar igen.
kram
ANKi
Datan funkar igen
Sorry om det har varit lite tunt med skrivandet nu i dagarna men internet har inte funkat. Men nu är det igång igen. Jag har inte hittat på så mycket. Var iof och simmade igår med H, det var väldigt mycket folk på badhuset, det är ju höstlov och allt. Men vi simmade 500m, visst jag hade orkat mera men det var första gången så vi ville inte göra oss trötta på det med en gång.
Idag har jag haft vårdkonferens. Fick beviljat stadsperm 5ggr/vecka á 5 timmar. Sen var det ok att åka på perm hem till mamma men nog inte direkt så bra att åka till Carro, de tyckte inte det iaf. Vi får väl se när jag har haft några permisar om jag kan få åka till henne i Göteborg.
Så den 25-26e ska jag hem till min kära mor.
Annars hände det inte mycket här, dagarna har sin gilla gång. Hade kanske önskat att jag mått lite bättre. Men nu är det som det är.
Tack kära Hanna för din fina text om mig och min blogg, det värmde ska du veta. Trevligt att ha hittat en likasinnad. Du betyder mycket för mig.
Nu ska jag kolla lite tv och kanske hinner jag med ett inlägg till.
kram
ANKi
Idag har jag haft vårdkonferens. Fick beviljat stadsperm 5ggr/vecka á 5 timmar. Sen var det ok att åka på perm hem till mamma men nog inte direkt så bra att åka till Carro, de tyckte inte det iaf. Vi får väl se när jag har haft några permisar om jag kan få åka till henne i Göteborg.
Så den 25-26e ska jag hem till min kära mor.
Annars hände det inte mycket här, dagarna har sin gilla gång. Hade kanske önskat att jag mått lite bättre. Men nu är det som det är.
Tack kära Hanna för din fina text om mig och min blogg, det värmde ska du veta. Trevligt att ha hittat en likasinnad. Du betyder mycket för mig.
Nu ska jag kolla lite tv och kanske hinner jag med ett inlägg till.
kram
ANKi
Skola, simning mm
Iadg ska mitt självförtroende prövas, jag ska till badhuset och bada eller rättare sagt simma. Jag är så rädd att alla ska kolla på mig och mina ärr. En sur citron att bita i.
Snart dags för skola...
kram
ANKi
Snart dags för skola...
kram
ANKi
God morgon
Ja då var det ny dag igen. Här i växjö håller vi på att blåsa iväg. Det är nästan storm ute. Inget vidare väder alls.
Jag har ont i magen men de blir ju så en gång i månaden för oss tjejer. Urk kanske äckligt att skriva om det här.
Men iallafall inget vidare väder. Idag ska jag till Alvesta och Länkarna. Hoppas att det blir en givande kväll där.
Nu på förmiddagen så ska jag ha skola, känner inte för det men jag har det på schemat. När det är sådant här väder vill man bara stanna inne med en bok i högsta hugg, synd bara att jag inte kan koncentrera mig.
Sen är det inget väder för mina nya skor heller, jag som hade lust att ha en riktigt rosa dag idag men det får helt enkelt bli en annan dag.
Vaknade vid halv6 i morse, har inte sovit speciellt bra hoppas på bättre sömn i natt.
Nu måste jag ner och ta upp tvätten som jag glömde igår.
kram
ANKi
Jag har ont i magen men de blir ju så en gång i månaden för oss tjejer. Urk kanske äckligt att skriva om det här.
Men iallafall inget vidare väder. Idag ska jag till Alvesta och Länkarna. Hoppas att det blir en givande kväll där.
Nu på förmiddagen så ska jag ha skola, känner inte för det men jag har det på schemat. När det är sådant här väder vill man bara stanna inne med en bok i högsta hugg, synd bara att jag inte kan koncentrera mig.
Sen är det inget väder för mina nya skor heller, jag som hade lust att ha en riktigt rosa dag idag men det får helt enkelt bli en annan dag.
Vaknade vid halv6 i morse, har inte sovit speciellt bra hoppas på bättre sömn i natt.
Nu måste jag ner och ta upp tvätten som jag glömde igår.
kram
ANKi
Rosa är mitt liv
My new shoes...Puh nu är jag trött
Yepp dagen har varit bra men nu kan jag bara säga att jag är ganska trött. Men jag lär nog vara uppe en bra stund till. Klockan är ju bara lite efter 9e.
( Vienna, jag skickar ett brev)
Det blev lite inhandlning också, ett par shoes(rosa) Fejk uggs.., bäddset med Hello Kitty och en väska till min kamera (rosa den också)
En tjej här på Tallis fick en liten present av mig, jag kunde bara inte motstå att köpa en Ed Hardy bild till henne och hon blev jätteglad och när någon blir glad då blir jag också glad.
Imorgon har jag skola och Länkarna. Dessutom ska jag och H ner till simhallen och simma lite. Jag var ju iof och simmade idag på rehab men det blir imorgon också men då lite mera simning.
Tv:n står på, det blåser ute och jag är sugen på kaffe. Så det blir en liten kaffe nu.
kram
ANKi
( Vienna, jag skickar ett brev)
Det blev lite inhandlning också, ett par shoes(rosa) Fejk uggs.., bäddset med Hello Kitty och en väska till min kamera (rosa den också)
En tjej här på Tallis fick en liten present av mig, jag kunde bara inte motstå att köpa en Ed Hardy bild till henne och hon blev jätteglad och när någon blir glad då blir jag också glad.
Imorgon har jag skola och Länkarna. Dessutom ska jag och H ner till simhallen och simma lite. Jag var ju iof och simmade idag på rehab men det blir imorgon också men då lite mera simning.
Tv:n står på, det blåser ute och jag är sugen på kaffe. Så det blir en liten kaffe nu.
kram
ANKi
Dagen i bilder...
Mamma vid bilen
Lilla jag väntar på mamma
Mamma & Per
Fika, mamma och Per käkade paj
Min laktosfria latte
Mamma
Per
Jag och kära mor
Avslutade dagen med en cigg...
kram
ANKi
Vatten och värme
Jag har precis kommit tillbaka från bassängen borta på rehab. Vi har haft vattengympa. Tyvärr var det bara jag och en annan tjej men det gick det med. Nu håller jag på att tvätta och sen ska mamma komma. Fullt upp idag alltså. Får absolut inte glömma min kamera när jag ska träffa mamma och Per. Tänkt fota dom lite så de kan ha och sätta upp hemma hos mamma. Frågan är bara vart vi ska ta dessa bilder, det är något jag får klura på.
Idag mår jag sådär, vet inte riktigt hur jag ska förklara det men det är många känslor på en och samma gång. Ibland är jag glad och ibland är jag ledsen. Men jag har slutat att tänka efter för mycket för då kan det bli så att känslorna förstärks.
Igår fick jag ta min nya VB medicin mot myrkrypningar och oro + all den andra medicinen som jag har stående. Sen i natt traskade jag ner och jag var visst så påverkad att jag knappt kunde gå...jag säger då det.
Nu ska jag sätta mig med min vetevärmare och lyssna på musica.
kram
ANKi
Idag mår jag sådär, vet inte riktigt hur jag ska förklara det men det är många känslor på en och samma gång. Ibland är jag glad och ibland är jag ledsen. Men jag har slutat att tänka efter för mycket för då kan det bli så att känslorna förstärks.
Igår fick jag ta min nya VB medicin mot myrkrypningar och oro + all den andra medicinen som jag har stående. Sen i natt traskade jag ner och jag var visst så påverkad att jag knappt kunde gå...jag säger då det.
Nu ska jag sätta mig med min vetevärmare och lyssna på musica.
kram
ANKi
Lite sovmorgon
Ja ja ja, idag har jag fått lite sovmorgon, vaknade vid halv7. Perfekt, det går i rätt riktning.
Idag kommer mamma och Per hit vid 14 sen ska vi gå på stan och ungås lite. Saknar min mamma när hon inte är här. Det känns som om de är så långt borta trots att de bara bor i Blekinge. Men jag är van vid att mamma alltid kommer och hälsar på mig när jag legat på sjukhus men när man är här i växjö krävs det lite mera planering men det funkar.
Nu på morgonen ska de bli vattengympa borta på rehab om det nu finns någon som kan tänka sig att följa med bort. Och i morgon ska jag till badhuset med H för att simma men det känns ganska jobbigt för det kommer att vara fullt där med tanke på att det är höstlov. Igår hade det avrit en lång kö in på badet..fy och blä säger jag om det.
Har ganska mycket tankar inom mig som jag försöker reda ut men det är inte lätt för jag biter ihop ganska mycket för att slippa känna. Jag vågar inte visa känslor, det händer inte så ofta att jag gråter inför andra då går jag istället upp på mitt rum och gråter där. Igår när jag pratade med H sade hon att jag inte fick bita ihop längre och vad ska jag säga till det??? Jag får väl försöka.
Nu blir det cigg och lite kaffe
kram
ANKi
Idag kommer mamma och Per hit vid 14 sen ska vi gå på stan och ungås lite. Saknar min mamma när hon inte är här. Det känns som om de är så långt borta trots att de bara bor i Blekinge. Men jag är van vid att mamma alltid kommer och hälsar på mig när jag legat på sjukhus men när man är här i växjö krävs det lite mera planering men det funkar.
Nu på morgonen ska de bli vattengympa borta på rehab om det nu finns någon som kan tänka sig att följa med bort. Och i morgon ska jag till badhuset med H för att simma men det känns ganska jobbigt för det kommer att vara fullt där med tanke på att det är höstlov. Igår hade det avrit en lång kö in på badet..fy och blä säger jag om det.
Har ganska mycket tankar inom mig som jag försöker reda ut men det är inte lätt för jag biter ihop ganska mycket för att slippa känna. Jag vågar inte visa känslor, det händer inte så ofta att jag gråter inför andra då går jag istället upp på mitt rum och gråter där. Igår när jag pratade med H sade hon att jag inte fick bita ihop längre och vad ska jag säga till det??? Jag får väl försöka.
Nu blir det cigg och lite kaffe
kram
ANKi
Hanna
Jag tror det är viktigt att man tillåter sig själv att må bra fast man är psykist
sjuk,
För min egendel så handlar att må bra. Att göra små saker i vardagen.
Att ha sina egna kläder, Sätt upp håret. Ev lite lätt smink som hemma,
Fixa med naglarna. Bädda sängen osv
Jag pysslar om mig extra mycket när jag mår dåligt.
Sedan tror jag det är viktigt att hitta små fri zoner när man inte tillåter
sig må dåligt.
För mig är det simningen och simgruppen. Hela den miljön är min frizon,
Samt hantverk luffarslöjd, sticka, virka
Om man ska orka må psykist dåligt så tror jag det är viktigt att hitta
något man mår bra av. För att orka kämpa sig tillbaka till livet och värkligenheten.
Jag är små less på folk som går runt i skitiga kläder el sjukhuskläder
och gnäller på att dom mår dåligt.
En del saker kan man på värka för att må bra så ska man göra det och inte gå runt
och gnälla 24 timmar om dygnet. Det mår deffinetivt inte bättre av.
sjuk,
För min egendel så handlar att må bra. Att göra små saker i vardagen.
Att ha sina egna kläder, Sätt upp håret. Ev lite lätt smink som hemma,
Fixa med naglarna. Bädda sängen osv
Jag pysslar om mig extra mycket när jag mår dåligt.
Sedan tror jag det är viktigt att hitta små fri zoner när man inte tillåter
sig må dåligt.
För mig är det simningen och simgruppen. Hela den miljön är min frizon,
Samt hantverk luffarslöjd, sticka, virka
Om man ska orka må psykist dåligt så tror jag det är viktigt att hitta
något man mår bra av. För att orka kämpa sig tillbaka till livet och värkligenheten.
Jag är små less på folk som går runt i skitiga kläder el sjukhuskläder
och gnäller på att dom mår dåligt.
En del saker kan man på värka för att må bra så ska man göra det och inte gå runt
och gnälla 24 timmar om dygnet. Det mår deffinetivt inte bättre av.
Jag kommer ju nyss hem från psyk efter en lång inläggning, Att se folk skita i sitt
eget mående bara för man är sjuk är det sämsta alternativ man kan göra.
ca 95 % av patienterna gick i sjukhuskläder, Dessa blå kläder som det står
landstinget på.
En hel del patienter frågade efter dessa kläder så fort dom kom innan för dörrarna
på avdelningen,
Fast dom hade egna kläder med sig, Jag frågade en tjej varför hon vill ha sjukhus kläder?
Svaret. Jag ligger ju på sjukhus,
Jag hade sjukhus kläder 1 eftermiddag när jag tvättade mina egna kläder. Men annars hade jag mina egna kläder.
Nu menar jag inte att man ska ha fin klänning eller stela jeans på avdelning, Men egna myskläder eller vad man nu har hemma.
Man har alltid ett val till att må dåligt och skada sig, Gå emot känslan. Är det bästa verktyget,
Det är inte lätt att göra dessa bra valen, Men man tjäner på det i längden jag lovar.
mått bättre idag om jag låg kvar hemma i sängen och ge upp bara glo in i väggen`??
Nej just det tror inte jag heller.
//
Hanna Svanfelt
Carro
har de rätt tufft just nu, men kämpat mig upp ur väldigt mycket. PÅ min blogg skriver jag om min kamp, min vardag och min älskade vovve som är mitt bästa stöd.
Lämnade skåne för precis ett år sedan, lämndade många fina vänner, bla dej angelica (även fast du är i småland nu)
Min min vänner finns ständigt i mitt hjärta.
Att skriva en nomernering är inte lätt när man hatar sig själv. Även fast jag jobbar bort de mer och mer..
Kram caroline
www.ledsenflikkastankar.blogg.se
In och ut på psyk
Ja så har det varit för mig under många år. In och ut på osyk i olika delar av södra sverige. Mestadels kristianstad eftersom jag bott där under ca 7år. I början var jag inlagd under längre perioder men när jag sedan flyttade till ett LSS-boende så blev inläggningarna kortare. Jag lärde känna all personal och alla läkare kände till vem jag var. Jobbig period, att vistas på sjukhus så ofta gör så att man blir hospitaliserad. man vet inte så mycket om världen utanför. Man kan rutiner och regler på en avdelning och man tas ifrån sitt eget ansvar.
Man kan inte tro att jag fick mitt första LPT år 2005 då jag innan dess hade varit inlagd en hel del ggr. Tom läkaren var lite konfys att jag inte haft det tidigare. Men just den gången befann jag mig i en psykos och visste varken ut eller in. Efter den första gång med LPT så fastnade jag i det träsket och fick LPT sen varje gång jag var inlagd om det så bara var för någon natt.
Nu sitter jag också på ett LPT som varar till februari. Om det blir förlängt vet jag inte men man kan ju hoppas att det släpps. Hur min framtid ser ut efter rättspsyk vet jag inte. Har ingen lägenhet längre och vet inte var det blir för slags boende. Jag har ju en önskan om att få ha en egen lägenhet men jag vet inte riktigt om jag klarar det, men jag kan ju alltid hoppas.
Men nu strävar jag efter att aldrig mera få ett LPT på mig. Jag vill vara fri och aldrig mera inlagd på någon psykavdelning igen. Jag måste ta mig igenom detta.
kram
ANKi
Man kan inte tro att jag fick mitt första LPT år 2005 då jag innan dess hade varit inlagd en hel del ggr. Tom läkaren var lite konfys att jag inte haft det tidigare. Men just den gången befann jag mig i en psykos och visste varken ut eller in. Efter den första gång med LPT så fastnade jag i det träsket och fick LPT sen varje gång jag var inlagd om det så bara var för någon natt.
Nu sitter jag också på ett LPT som varar till februari. Om det blir förlängt vet jag inte men man kan ju hoppas att det släpps. Hur min framtid ser ut efter rättspsyk vet jag inte. Har ingen lägenhet längre och vet inte var det blir för slags boende. Jag har ju en önskan om att få ha en egen lägenhet men jag vet inte riktigt om jag klarar det, men jag kan ju alltid hoppas.
Men nu strävar jag efter att aldrig mera få ett LPT på mig. Jag vill vara fri och aldrig mera inlagd på någon psykavdelning igen. Jag måste ta mig igenom detta.
kram
ANKi
Vinnare = 2st
Tyvärr var det inte många som kunde komma på något att skriva till en motivering och dessutom var det ca 2st som var med och tävlade så därför bestämmer jag att båda dessa tjejer får skriva ett inlägg.
Alltid trevligt när andra kan vara med och skriva något.
kram
ANKi
Dagens blogg...
...vill du bli det, lämna ett avtryck. Skriv varför just du ska bli dagens blogg. Du kommer även få göra ett gästinlägg...vinnaren koras ikväll...
kramar
ANKi
kramar
ANKi
Vad har hänt??
Jag har gjort många dumma saker mot mig själv. Både i nytert tillstånd och när jag varit full eller hög. Jag har utsatt mig själv för livsfara utan att tänka på att de saker jag gjort verkligen kan ta livet av mig.
Jag började skada mig själv när jag gick i 6an. Då var det en engångsföreteelse men inget som man göra när man bara är barnet. Jag mådde uselt och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Det destruktiva blev min "räddning". Sen var det som om detta med självskador bara eskalerade, ingen fick se mina armar, där fanns sår och ärr som var min hemlighet. Det dröjde ända tills jag gick i 8:an då det var en kompis som upptäckte ett sår på min handled. Kaoset som kom efter det var inte nådigt. Kaos utbröt på skolan, mina föräldrar kom dit, skolsyster försökte prata med mig men jag bara skrek och grät. Jag visste inte hur jag skulle förklara detta, det hade liksom blivit en del av mig själv. Hur jag kom på tanken att skada mig vet jag inte det har jag nog förträngt. BUP blev inblandad och socialen. Allting blev så stort. Men det jag hade sysslat med var ju ett rop på hjälp, det kan jag se idag men då visste jag nog inte det. Många av mina lärare stöttade mig, följde med mig till BUP. Jag började redan då att samla mina tankar och funderingar i en ryggsäck bak på min rygg. Det gick några år, jag fick en stödfamilj, gick ett år på ovårdnadsprogrammet och det flöt väl på ganska bra. Men sen hoppade jag av den linjen och valde istället att läsa musik i min hemkommun. Jag började att må sämre igen, gick i en tjejgrupp i Kristianstad. Men mitt mående blev bara sämre och sämre. Till slut kom jag fram till att mitt liv skulle avslutas. Jag planerade in i den minsta detalj. Allt skulle ske efter tjejgruppen, men där såg gruppledaren att det var något på tok med mig. Hon fick ur mig vad det var och att jag inte ville finnas till längre. Hon körde mig till Psyk i kristianstad där jag fick spendera natten på BUP. Dagen efter blev jag körd till Blekinge eftersom det var mitt hemlandsting. Träffade min öppenvårdkontakt och min psykolog. De bestämde att det skulle bli inläggning på BUP i karlskrona. Jag skulle vara där under ca en vecka men det blev mer än ett år. Under denna tid så hade jag nästan vak hela tiden, jag skadade mig nästan dagligen. Det blev mitt sätt att leva, jag gjorde inga försök till att få det bättre. Jag hade nästan "klippkort" upp till den somatiska akuten. Mitt liv kretsade kring självdestruktiviteten, det var jag. Jag tyckte inte att jag var någon utan det. Hur länge skulle detta fortsätta??? (fortsättning följer)
Jag började skada mig själv när jag gick i 6an. Då var det en engångsföreteelse men inget som man göra när man bara är barnet. Jag mådde uselt och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Det destruktiva blev min "räddning". Sen var det som om detta med självskador bara eskalerade, ingen fick se mina armar, där fanns sår och ärr som var min hemlighet. Det dröjde ända tills jag gick i 8:an då det var en kompis som upptäckte ett sår på min handled. Kaoset som kom efter det var inte nådigt. Kaos utbröt på skolan, mina föräldrar kom dit, skolsyster försökte prata med mig men jag bara skrek och grät. Jag visste inte hur jag skulle förklara detta, det hade liksom blivit en del av mig själv. Hur jag kom på tanken att skada mig vet jag inte det har jag nog förträngt. BUP blev inblandad och socialen. Allting blev så stort. Men det jag hade sysslat med var ju ett rop på hjälp, det kan jag se idag men då visste jag nog inte det. Många av mina lärare stöttade mig, följde med mig till BUP. Jag började redan då att samla mina tankar och funderingar i en ryggsäck bak på min rygg. Det gick några år, jag fick en stödfamilj, gick ett år på ovårdnadsprogrammet och det flöt väl på ganska bra. Men sen hoppade jag av den linjen och valde istället att läsa musik i min hemkommun. Jag började att må sämre igen, gick i en tjejgrupp i Kristianstad. Men mitt mående blev bara sämre och sämre. Till slut kom jag fram till att mitt liv skulle avslutas. Jag planerade in i den minsta detalj. Allt skulle ske efter tjejgruppen, men där såg gruppledaren att det var något på tok med mig. Hon fick ur mig vad det var och att jag inte ville finnas till längre. Hon körde mig till Psyk i kristianstad där jag fick spendera natten på BUP. Dagen efter blev jag körd till Blekinge eftersom det var mitt hemlandsting. Träffade min öppenvårdkontakt och min psykolog. De bestämde att det skulle bli inläggning på BUP i karlskrona. Jag skulle vara där under ca en vecka men det blev mer än ett år. Under denna tid så hade jag nästan vak hela tiden, jag skadade mig nästan dagligen. Det blev mitt sätt att leva, jag gjorde inga försök till att få det bättre. Jag hade nästan "klippkort" upp till den somatiska akuten. Mitt liv kretsade kring självdestruktiviteten, det var jag. Jag tyckte inte att jag var någon utan det. Hur länge skulle detta fortsätta??? (fortsättning följer)
Vem får min lilla extra tanke idag?
Idag får Hanna min extra tanke. Hon ska bli utskriven från den avdelningen hon liggger på.
Jag hoppas innerligen att hon kommer att fixa det.
Hon har varit inlagd ca 10veckor och det är en relativ lång tid på allmänpsyk.
Länk till hennes blogg finns under "länkar" på höger sida...
" Hanna du fixar detta, upprepa mantrat
Jag kan Jag vill Jag ska"
Detta är Hanna, gå in på hennes blogg och följ hennes
kamp mot ett drägligare liv..
kram
ANKi
Vad gör jag uppe nu???
Klockan är så mycket som 04:56 och vad gör jag uppe??
Jo jag har legat och lyssnat på musik nästan hela natten, sovit ca3,5 timmar. Men jag är lika pigg ändå. Nu sitter jag här vid datorn och skriver och kan inte göra så mycket mer, resten av huset ligger och sover förutom personalen då såklart. Nu väntar jag in 0500......så då var hon fem... Jag är lite knepig för tillfället, tror nästan att jag ska hämta boken som jag håller på att läsa ; Sofies värld, mycket intressant. Handlar om filosofins historia.
Hämta vetekudde också..varmt och skönt...
kram
ANKi
Jo jag har legat och lyssnat på musik nästan hela natten, sovit ca3,5 timmar. Men jag är lika pigg ändå. Nu sitter jag här vid datorn och skriver och kan inte göra så mycket mer, resten av huset ligger och sover förutom personalen då såklart. Nu väntar jag in 0500......så då var hon fem... Jag är lite knepig för tillfället, tror nästan att jag ska hämta boken som jag håller på att läsa ; Sofies värld, mycket intressant. Handlar om filosofins historia.
Hämta vetekudde också..varmt och skönt...
kram
ANKi
