Bubblan

Ja det känns som om jag går i en bubbla, jag kan inte sortera mina tankar och allt är bara ett virrvarr. Jobbigt för allt blir liksom så konstigt när det är så. Hej hallå liksom jag undrar varför det blir så här??? Det kan ju vara så att allting håller på att lägga sig nu med flytten och det och dagarna flyter på. Men jag hoppas snart att jag kan få en sysselsättning så jag har saker att gör under vardagaena. Vad det blir har jag ingen aning om. Men nåt iallfall. På tisdag ska jag börja en 12stegs behandling, vad den går ut på vet jag inte men jag ska enskilda samtal med en behandlingsassistent här i sölvesborg. Jag hoppas att det blir bra för jag orkar inte gå och vara sugen på sådant längre. Jag är visserligen glad att jag inte har något direkt sug för alkoholen, den gör mig liksom bara konstig.
På måndag kommer det en vän till mig som är från malmö, det var liksom ett ganska bra tag sen vi såg varandra men vi fick kontakt för några år sedan och sen bara blev det inte av att vi pratade och så. Fast sen förra hösten så började vi skicka sms till varandra och sen har vi hållit kontakten så bra det bara går och nu ska vi ses. JIPPI, längtar verkligen.
Fast en sak som är jobbig är att man känner sig ganska ensam ibland, visserligen är det tur att jag bor på ett gruppboende för där finns alltid folk men man är ändå ensam, från liksom att vara inlåst som fasen till att bli helt fri är ett ganska stort steg men jag ska banne mig fixa detta utan några problem.
Dock saknar jag tjejerna på 64an, de var verkligen guld värda, utan dom där uppe hade jag gått under för länge sen. Jag älskar dom!
I torsdags införskaffade jag mig en iphone 4, jag har sagt innan att de telefonerna är inget för mig men fy bubblan vad jag är nöjd med den. Och ett bra abonnemang har jag me, fri surf och fria sms. Helt enkelt toppen. Jag lever ett samboliv med min iphone, han heter Nisse. Och han är aldrig mig otrogen. Sååå bra han är den där karlen.

Imorgon ska jag på kalas hos mitt kusinbarn i Hällevik, mysigt att få umgås med nära och kära igen...det har man inte gjort på mer än 2år nu så jag har en del att ta igen..

Kram
ANKi


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0