Skriva

Jag är så sugen på att skriva en bok. Kanske inte helt själv men med hjälp av någon som är kunnig inom ämnet. Frågan är bara hur man ska gå tillväga? Någon som vet? Jag vill bidra med mina kunskaper som jag har och vad jag har varit med om under alla dessa år inom Psyk och andra ställen som man har varit på?! Jag har några utkast på min dator men det är ju bara utkast. Vi får väl se hur detta artar sig. Nu ska jag lyssna på musik och sen kanske ner till aktiveringen! Måste iof göra lite hemuppgifter först.
Kram

Jag vågade!

Jag vågade berätta för personalen om hur jag känner det! Jag vill kanske inte gå in närmre på det här heller... Men det jag kan säga är att det handlar om hur jag ser mig och hur jag agerar på dom tankarna. Skitjobbiga tankar men jag berättade för en av coacherna och det lättade lite från hjärtat när det var sagt. Nu ska jag bara ta det med min terapeut och vi får väl bestämma hur vi ska gå vidare med det. Men det känns som om när ett av mina sätt att ha kontroll släpper så kommer gamla beteende tillbaka. Men vi får se.
Nu ska jag läsa lite för att få jobbiga tankar att försvinna.
Kram

Jag vill så mycket

Just nu känns det som om jag vill så mycket men jag hinner inte riktigt med allting. Istället blir jag helt vilsen i mig själv. Känner av en del saker som gör det jobbigare med vissa saker som tex att det känns jobbigt att vara nere i aktiveingen när det är för mycket folk där nere. Det blir för mycket ljud och alla pratar i mun på varandra, det gör att vissa av mina problem blir värre men hur ska jag säga det till personalen, jag väntar helt klart tills min terapeut kommer tillbaka och vi ska ha vår nästa session på tisdag i nästa vecka och då ska vi även skriva kontrakt i DBT. Jag fick ju börja om med orienteringsfasen när jag bytte terapeut och sen blev det ju lite uppehåll under tiden jag var på PIVA och därför har det tagit lite tid men nu ska det äntligen ske. Men jag ska ta upp problemet med min terapeut och kanske kan vi komma fram till någon kompromiss.
Nu står det på strukturen att jag ska läsa min bok som jag lånade på biblioteket igår..så...ha det nice
 
kram
Angelica
 

Självvalidering+DBT

I färdighetsträningen nu så är vi i modulen med validering. Svårt och tufft men det går. Just nu har vi i läxa att validera oss själva och det kan ju vara väldigt svårt. Man är alltid så himla negativ när det kommer till en själv men jag ska bli bättre på det genom att öva det. För när vi nu går igenom olika sätt att validera på så kommer det bli lättare med tiden. Vi har innan haft i läxa att validera andra och att uppmärkasamma när andra ger valideringar till mig. Så nu när man haft det i läxa så märker man sådant i omgivningen. Visst man har nog innan jag gick igenom detta med validering sannerligen validerat människor innan men då har man inte varit medveten om vad det hette och nu när man ska ha koll på det så blir det på ett helt annat sätt. Jag uppmärksammade hos mig att jag tyckte det lät konstigt och tillgjort när jag skulle validera andra men terapeuten sade att det var helt normalt att känna så och att det blir bättre med tiden.
går var jag duktig och åkte in till stan helt själv, lite exponering blev det då jag skulle åka buss själv men det funkade, lite jobbigt var det men jag fixade det och stolt är jag över det.
Nu är det snart lunch och tyvärr är det soppa och det kan jag säga är inte min favorit men jag får väl smaka på den men det finns ju bröd till så det kan man alltid äta, och det är torsdag idag och då blir det efterrätt...
Ha det nu så bra
 
kram
Angelica

Äntligen tio veckor

Idag har det äntligen gått tio veckor sedan jag skadade mig sist och det är verkligen en bedrift för min del, det var ett tag sedan det var så längesen något hände men jag strävar såklart efter att det ska bli flera veckor och månader och år. Jag jobbar och sliter med mycket i mitt liv, saker som jag aldrig har pratat om ska nu komma upp till ytan i en terapi som jag verkligen tror på. Så som sagt så kämpar jag i svett och tårar, inget blod här inte...
Idag hade jag tänkt att åka in till stan och fira att det är tio veckor, kanske jag köper mig en fin vårjacka...Jag känner att jag måste klappa mig själv på axlen för att jag ska fatta hur bra jag är. Ett mantra jag säger varje gång jag går förbi en spegel är "jag kan jag vill jag ska" De säger att det ska hjälpa att upprepa det för sig själv och till slut ska man verkligen tro på det och det får jag väl också kämpa med att tro lite mera på mig själv.
Jag saknar inte PIVA, det är en del jag vill sudda ut och det står för så mycket jobbiga minnen. Alla de gånger jag skadade mig där, hur jag fick vara i deras lägenhet med vak. Absolut inget jag vill som ska upprepas. Jag vet också att i vissa tider var det bra för mig att vara där men i längden så blev det bara fel. Jag kan känna nu att jag hittat rätt när jag kommit till Finjagården, det är här jag ska få hjälp med mina bekymmer och allt som har hänt. De kan verkligen sin sak här och det är jag glad för, men visst det finns ju de som inte alls gillar Finjagården och det får stå för dom men jag gillar det och jag vet att de kan hjälpa mig här. Jag har en bra terapeut som jag är  nöjd med och som jag verkligen kan prata med. Så snart ska vi också skriva kontrakt i DBT och sen ska vi göra något som kallas för PE men det kan jag inte riktigt gå in på det är för känsligt än. Men DBT:N funkar äntligen, det är inte så flummigt när man väl har fått in tänket men jag får väl öva där också för vissa delar är extra jobbiga och svåra men det ska gå det med..
Men som sagt äntligen tio veckor idag..hurra hurra
 
kram
Angelica

....

Ibland vet jag inte vad jag ska skriva det händer ganska mycket i mitt liv just nu. Här på Finjagården funkar det väl men jag har märkt en del saker i mitt beteende som gör livet lite svårare, jag tycker att det blir svårare att umgås med folk utanför villan. Jag är mera reserverad när jag är tex i aktiveringen eller när jag är nere på gården. Varför det är så vet jag inte men jag hoppas på att det ska vända. Det är ju en del saker som jag kommer att arbeta med nu när jag är här och jag är evigt tacksam till hemma landstinget som betalar denna plats åt mig! De ger mig en chans att få livet tillbaka! Och jag ger järnet. Jag vill lyckas med detta och får jag bara tid på mig så kommer jag ro hem detta.
Idag är jag trött! Redan tagit min nattis så nu drar jag på mig täcket sätter på sovradion så att jag nu kan sova gott!
Kram på er

Jag vill att allt ska vara bra...

Just nu känns det som om allt bara faller. Jag vill så mycket men det räcker inte, jag vill mera. Jag tycker inte att det räcker att vara drogfri och skadefri det måste vara mera! Jag vill vara nöjd med allt jag gör men det är jag inte. Jag kanske har för höga krav på mig själv men jag vet inte vad jag ska ta mig till. Kanske jag ska lägga mig tidigt idag igen eller stannar jag uppe längre. Det är bara jag och en personal ikväll alla andra är borta på perm. Känns lite jobbigt att vara här då det är så tomt. Men det är bara att gilla läget. Vi får väl se vad det blir. Nej nu kolla lite tv sen natta mig.
Kram

Ibland kan det vara svårt

Vid vissa tillfällen är det svårt att veta hur man ska reagera men det kanske underlättar med tiden. Just nu har jag det svårt att inse att jag också kan få ta plats och inte alltid gå med på saker och ting. Jag kan ibland säga att jag går med på saker när jag egentligen inte vill det men jag gör det ändå. Måste helt klart bli bättre på det.
När jag hade session i torsdags tog vi upp en hel del jobbiga saker och det tog verkligen emot att säga vissa av dom men jag gjorde det för att jag känner mig bekväm med min terapeut. Dels så hade jag i hemuppgift att skriva ner saker som jag undviker att göra och sen skulle jag berätta om vissa år av mitt liv som jag också undviker. När jag väl berättade vad jag skrivit ner så kändes det mycket bättre efteråt och jag är stolt över mig själv att jag verkligen gjorde det. Det var som första gången jag och min terapeut träffades i en session och hon ville att jag skulle prata om mål och det totalvägrade jag då och nu när jag helt plötsligt letar lägenhet igen. Det går snabbt när jag väl lägger manken till och det är bra för mig bara det inte går för fort fram, jag måste hinna andas mellan sakerna också. Visst nu vill jag leta lägenhet för jag vill ha ett ställe att åka till när jag ska ha permisionn och ha ett eget ställe som jag kan öva på samtidigt som jag är kvar på finjagården.
Nu märker jag att detta inlägget handlar om allt och ingenting men det struntar jag i då jag bara vill skriva av mig lite....
 
Jag tänker mycket på framtiden och hur det ska bli då, hur kommer jag att klara mig utan finjagården eller mitt gruppboende. Visst jag kan nog få stöd av boendestödjarna och mobila teamet, jag vill att det ska bli bra för mig och jag vill gärna att det inte bara ska vara bra för stunden utan för en lång tid framöver.
ah orkar inte skriva mera...skriver mera sen när jag har samlat ihop mina tankar lite bättre..

Demon

Demonfilm är inget för mig! Påminner mig om mina egna demoner! Men visst den var bra men jag skulle nog inte sett den. Nu ligger jag i sängen med mina demoner, och undrar hur detta ska gå! Provat dusch, stannat upp, distraherat mig. Vad mer kan jag göra? Får väl försöka sova bort skiten. Jag önskar så att jag vore frisk så jag slapp detta skitet för röster är inget jag önskar någon annan. Inte ens min värsta fiende. I ren protest gick jag och lade mig i kväll. Orka att alltid vara social. Pallar inte det i kväll! Nej nu får jag väl sova då!

9veckor

Onsdagar för mig är dagar med stort D! Jag håller mig skadefri! Jag kämpar med det fortfarande men det blir som en del utav mig. Lättare för varje vecka, man har liksom slutat att hela tiden tänka på det. Och det är väl så det ska vara. Att ju mera tiden går så fyller man dagarna med annat och håller sig sysselsatt med andra saker. Visst vissa dagar är det extra kämpigt men då följer man strukturen och använder färdigheterna som gör det lättare att ta sig igenom de svåra stunderna.
En annan sak också, jag har börjat kolla på lägenhet i Sölvesborg eftersom jag vill hemåt när jag är klar på Finjagården. När det börjar närma sig detta får jag väl ta och ringa runt till de olika hyresvärdarna. Men jag ser fram emot att ha en egen lägenhet och inte vara så beroende av andra människor.
Nu ska jag snart ner till aktiveringen för idag ska vi så de fröer vi köpte förra veckan.
Kram på er

Besök idag också

Det blir besök idag också. Mor och Per kommer hit och kikar in på mitt rum. Sen kör vi en vända till Skånes motsvarighet till gekås, alltså förmedlingscentralen. Kanske man ska köpa sig lite saker, man kan alltid hitta något i Tyringe.
Det blåser storm ute även idag, det gäller att hålla i hatten om man ska ut i detta. Hemma var hanöbåten inställd pga att det blåser så mycket ute nu. Igår hade jag också besök, då var far och Anne här och vi kollade in utställningen och sen tog vi en fika inne hos mig innan jag och Anne möblerade om lite.
Hoppas att jag får besked från analysen snart så att jag kan gå vidare. Jag vet ju vad jag har gjort och vad jag inte gjort. Det gäller bara att de ska tro på mig också men jag kan förstå dom också de har ju sin policy och den ska man följa! Nej vila var det.
Kram

Icke sa Nicke!

Vill bara säga att mitt magont har närapå lämnat mig i ett bättre skick!

Torsdagens sviter sitter fortfarande kvar i minnet och lite annat

Fortfarande så är torsdagens sviter kvar inuti mig, jag kan inte riktigt släppa det men jag hoppas att det snart ska bli mindre av det i min tankeverksamhet. Det tar för mycket på krafterna att bara tänka på allt negativt, ibland måste det in lite positiva saker också, som idag när pappa och Anne kommer hit. Då får jag lite annat och tänka på och lite annat att göra än att bara sitta och tänka på allt som kan störa mig.
Torsdagen var helt enkelt en tuff dag för mig för jag fick verkligen öva på färdigheter och förlja den plananen som jag och min terapeut skapade för hur jag skulle klara av dessa dagar. Den funkade, det gäller att hålla sig sysselsatt och få in lite aktiviteter som kan få dagen att gå.
Nu sitter jag på mitt rum och använder faktiskt datan för att blogga, jag brukar ta iphonen för att blogga och använder knappt min dator längre vilket man kanske borde göra men min dator är så himla seg och den vill inte alltid som jag vill.
Idag ska jag och pappas fru möblera om mitt rum här på finjagården, jag brukar möblera om på de ställen jag bor på och har lägenhet men nu här har jag inte gjort det vilket ska bli kul för jag behöver lite nytt omkring mig vilket detta kan bli och pappas fru är ganska så duktigt på att möblera om så det ska nog bli bra.
Nej nu ska jag satsa på att gå ut i blåsten lite för att ta mig en cigg...dålig vana jag vet men jag har just nu ingen lust att sluta röka, kanske någon gång i framtiden..
 
tjo ko

Dessa dagar kan vara tuffa men jag ska fixa dom och lite annat

Ja dessa dagar som nu är kan vara jobbiga för mig men jag hoppas att de ska reda ut sig...
Jag har nu under en viss tid varit ganska så tyst när det kommer till mina demoner, jag har inte velat prata om dom och jag har inte nämnt dom vid namn. Jag har helt enkelt känt att det varit för jobbigt att låta dem komma på tal. Men så igår rann bägaren över och jag berättade för en personal om hur det låg till. Saken är den att de har inte försvunnit utan de finns där, kanske inte som innan men de finns där. Jag grät när jag berättade det för henne, hon sa då att det var tillåtet att gråta och att hon hade befarat att de fortfarande fanns kvar.  Nu skulle det bara komma från mig själv att jag öppnade upp mig och berättade hur det låg till. Och innan dess hade jag fått reda på en annan sak som gjorde mig ledsen och som fick mig att bli galen, så nu måste jag invänta svar på detta andra som kan ta några veckor. Ja det gäller nu att bita ihop och använda mina färdigheter, annars kan det gå galet.
Idag har jag också berättat för min terapeut om det jag berättade för en coach igår och hon tyckte också att det var bra att det kom fram för om de inte vet det så kanske hela min behandling på finja att falera.Men nu är det sagt och nu kan jag bara arbeta framåt och alltid säga som det är och inte undanhålla information till personalen.
 
Denna helgen på finjagården så är det utställning, det är ett antal tjejer som ställer ut sina tavlor och säljer dom, sedan kommer en viss del av det de tjänar in att gå till en kvinnojour här i Hässleholm.
Imorgon kommer pappa och anne hit, ska bli mysigt att träffa dom för nu har vi inte setts på ganska så länge, det blir ju så när man inte bor i närheten av varandra, men mysigt ska det bli.
Senare ikväll är det dags för fredagsmys i Villan, en sak som vi alltid har på fredagar, äter gott och myser framför tv:n.
Jag hade också tänkt att jag kanske skulle möblera om på mitt rum men jag har inte bestämt mig ännu, kanske ska be anne om hjälp imorgon...
 
kram och ta hand om er
Angelica

Äntligen framme

Ja då var man äntligen framme på Finjagården, inga flera turer bort till Karlskrona. Nu kan jag bara hoppas att det blir så i framtiden med men det strävar jag efter. Tyvärr har jag fortfarande väldigt ont i min mage men det ska väl gå över det med. Ville bara säga att nu är jag framme vid detta målet!
Kram

Ah snart Finjagården

Snart snart är det dags för finja! Imorgon klockan åtta åker jag tillsammans med två personal härifrån Piva. Tänk jag har klarat denna vecka utan problem, förutom då min mage som har krånglat.
Kram

RSS 2.0