Behövde komma bort, bort för att tänka och försöka koppla av. Vad är då inte bäst, jo nere vid havet.. Solen skiner idag som tur är och kanske ska jag ut och gå en sväng och ta lite foton.
En vän lämnade livet häromdagen, saknad av många. Hur ska man orka gå vidare? Jo man får ta en dag i taget och tänka på vad livet faktiskt har att ge. Jag fick mig en tankeställare för någon vecka sedan. Jag kan inte leva ett liv med den problematiken längre. Jag måste hitta tillbaka till det som en gång var mitt liv när jag kunde njuta av vad allting gav. Om jag fortsätter som jag levt den senaste tiden är verkligen mina dagar räknade och så vill jag inte att det ska vara. Jag vill inte mista det jag har. Jag vet hur ont det gör när en person försvinner bort från jorden och det vill jag inte att mina nära och kära ska få uppleva, jag vill att det ska ha mig hel och vid liv och de vill att jag ska kunna njuta av livet. Men när jag tänker på den här unga kvinnan som alldeles för tidigt försvann, så kunde det lika gärna varit jag och det skrämmer mig. Jag vill leva även om det kan vara svårt, man får ta en dag taget och ibland en timme i taget. Livet ska inte vara lätt alla har vi våra motgångar, vissa mer och andra mindre. Men det är hur vi handskas med dem som utgör hur det kommer att gå för oss. Jag vill kämpa mig till ett helt liv fullt av nya möjligheter. En dag i sänder ska jag ta det och förmodligen kommer dessa dagar att vara i flera år.
Ta väl hand om er där ute!! Lev ditt liv väl och nju varje sekund!

kramar
Angelica